YRKESÄMNENAS DIDAKTIK

Malmö högskola

OMRÅDET FÖR LÄRARUTBILDNING

Pedagogik med inriktning mot yrkesämnenas didaktik, 41-50p

Läsåret 00/01

MÅL

I kursplanen redovisas kursens samtliga mål:

Efter genomförd kurs ska deltagarna

vara orienterade om pågående utveckling inom arbetsmarknaden och kunna relatera till krav på utformandet av gymnasial utbildning

kunna initiera och genomföra utvecklingsarbeten med inriktning på samverkan inom skolan och mellan skolan och arbetslivet

kunna fungera som handledare för projektarbeten samt medverka  i utbildning av APU-handledare.

KURSINNEHÅLL

                     

                      Del 1. Arbetsmarknadens förändringar och de gymnasiala skolformerna

                      Del 2. Lärarrollen inom en gymnasieskola i förändring

                      Del 3. Kvalitetssäkring av handledarrollen

Kalmar 00-10-20

                                                                 Kursledaren för kursen

                                                                 pedagogik på Malmö högskola

                                                                 Urban Nilsson

Studieplan om att få medverka i delkurs 1 inom området

pedagogik med inriktning mot yrkesämnenas didaktik om

41-50p med start ht 2000-10-23

Förord

Den skola som jag arbetar på, "Jenny Nyströmsskolan" i Kalmar, har följande framtidsvisioner enligt den senaste skolplanen, vilka utgör utgångspunkten för det fortsatta arbetet hos alla berörda: " Ämnes- och livskunskaper med uppföljnings-, pedagogiskt och arbetsmiljöansvar samt hänsyn till omvärlden". De utgör ingen garanti för att förse eleverna med ett livslångt lärande. Intentionerna är relevanta, men det ställs stora arbetsinsatser för alla berörda.

Min fråga lyder så här : Hur skall jag kunna förändra och förbättra min lärarroll för att möta och behärska de nya kraven?

Bakgrund och syfte

Studieplanen måste vara förankrad hos alla i basgruppen. Den skall ligga till grund för meningsfulla och hållbara diskussioner, så att den kan ge oss en orientering om pågående förändringar inom arbetsmarknadens struktur och kvalifikationsbehov. Dessutom skall vi förstå vikten av relationerna mellan förändring, behov och utformningen av utbildningen.

Förväntningarna är många och komplexa, för att uppnå de mål som vi har satt upp. Det gäller för oss att tillämpa ett problemorienterat arbetssätt som kan resultera i fördjupade kunskaper om undervisningssituationer och förhållningssätt till framtida strukturförändringar.

Jag hoppas att kursen:

kan ge oss en fördjupad förståelse för fortgående kunskapsutveckling

kan lära oss att tillämpa olika strategier i den maktkamp som pågår på våra arbetsplatser för att upptäcka ett relevant handlingsutrymme och härigenom utvidga vår lärarroll

kan förändra vårt eget arbete och i dialog med kolleger, upptäcka progressiva och konstruktiva sätt att organisera och genomföra undervisningen

kan vara till hjälp för att omsätta teorierna till nya förhållningssätt

Uppläggning och organisation av studierna inom delkurs 1 samt omfattning av delkursens olika delar

Basgrupp 2                                                            Kalmar 01-01-22

                     

Ann Atterkrantz                                                       Kursledaren för kursen

Christin Langå                                                                 Yrkesdidaktik på Malmö högskola

Jacky Mauduit                                                                 Urban Nilsson

Studieplan om att få medverka i delkurs 2 inom området pedagogik med inriktning mot yrkesämnenas didaktik om 41-50p med start ht 2000-10-23

Inledning

Nu gäller det att försöka få svar på en del frågor som vi hade i den första studieplanen. Hur kan vi skaffa oss nya strategier inom basgrupp2 för att utvidga vår lärarroll och bättre anpassa den till dagens förändringar? Härigenom utvecklar former för kvalitetsredovisning som kan vara relevanta ur skolans perspektiv.

De nya utmaningarna för yrkeslärarna yttrar sig i allt mer komplexa krav som gränser mellan olika verksamheter inom och utom skolan. Det kan gälla att utveckla ”tvärvetenskapliga” kombinationer mellan olika ämnen och öppna nya möjligheter för elevernas lärande. Det kan också gälla att hitta samarbetsformer med externa bedömare för att påskynda samverkans arbete mellan skolan och arbetslivet. Yrkeslärarnas insatser blir mer omfattande för att tillgodose en kvalitetsutveckling av A P U och lärande i arbete i form av lärlingsutbildning. Hur skall vi förhålla oss till det ovansagda och klara av lärarrollen? Hur skall vi vidareutveckla våra färdigheter i befattning av ledare för elever och handledare? Lösningar på dessa frågor måste vi hitta i utvecklingsverksamheten som denna kurs initierar till. 

Uppläggning av arbetet

Moment 1

Samverkansformer samt lärande i arbete.

Samverkan mellan skola och näringsliv fokuserar i första hand på ett samarbete inom lärarkollegiet för att utveckla strategier gentemot arbetsplatser och myndigheter som kan vara av vikt för att tillgodose arbetsmarknadsbehov i första hand lokalt samt på nationell nivå. I och med alltmer av ansvar i resurser och befogenheter förs ut till arbetslagen, krävs att vara utrustade med rätt kompetens för att utveckla dessa samverkansformer.

Moment 2

Särskilt tema

Moment 3

Lärande i arbete blir en central fråga i detta avsnitt. Vi ventilerar olika förhållningssätt inför reformeringsarbetet som präglar dagens arbetsmarknad. Vi beskriver samverkansområden mer eller mindre specifika för våra yrken och försöker enas om ett område som kan vara av intresse för hela gruppen inom yrkesdidaktik och som Vi skulle kunna laborera runt. Det kan gälla en analys av attitydförändringar samt olika förhållningssätt som krävs hos eleverna, lärarna och handledarna  för att åstadkomma relevanta, konkreta och konstruktiva arbetssätt. Vilka funktioner kan medbedömare förfoga över så att detta bidrar till en kvalitetsutveckling av A P U? Vilka möjligheter och hinder kan förknippas med lärande i arbete.

Moment 4

Elevernas upplevelse av påverkan inom områdena A P U och skola fokuseras på ett  adekvat sätt. Olika aspekter av påverkan analyseras. Vad innebär lärarrollen när det gäller att utveckla handledarnas förutsättningar för att lyckas inom den processen som lärande i arbete ger upphov till? Eleverna får stöd och hjälp för att lyfta fram varierande förhållningssätt till lärande. Ambitionen är att utrusta sig med redskap för att fullfölja ett ledaruppdrag som lärarrollen gestaltar med hänsynstagande och ansvarstagande till alla elevers förutsättningar och erfarenheter. Vilka funktioner kommer handledarna att ha i denna samverkan? Vilka förväntningar kommer att fordras av medbedömare vad gäller olika samverkansformer mellan skolan och arbetslivet i relation till utbildningskraven och arbetsmarknadsförändringar?

Moment 5                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                  

Identifiering av indikatorer för samverkans arbete samt kvalitetsredovisningar och kvalitetsutveckling för en bättre skola. Få insikt i hur vi kan använda kvalitetssäkring inom vår skola och förverkliga de mål som en kvalitetsutveckling leder till. Vilka förändringar är nödvändiga för att en kvalitetsutveckling skall kunna pågå enligt politiska beslut och regelverkets rekommendationer? Detta innebär att redovisa vilka mål man prioriterar. Hur målen nås. Vilka resultat uppnås samt vilka åtgärder planeras för att komma tillrätta med problemen.

Bearbetning av litteratur, artiklar och dokument ingår i samtliga moment.

Varje problembaserat moment diskuteras vid sammankomsterna.

Examination av rapporterna sker genom ventilering vid seminarierna och handledarbedömning.

Moment 1

Inriktning

Var och en i gruppen bidrar med specifika tankar om sitt yrkesområde. Det kan gälla allt från strukturförändringar inom en utbildning till arbetsmarknadsbehov.

Vi sammanställer de olika ståndpunkterna och relaterar dessa till arbetsmarknaden för att skapa oss en klarare bild av kommande kompetensbehov.

Moment 2

Inriktning

Detta moment belyser likheterna och skillnaderna mellan olika yrkesfält. Vi penetrerar utvecklingstendenser som kommit att forma kompetenskraven.

Skolan som lärande organisation, där det pågår ständiga processer, diskuteras. Vi fokuserar på de inre förändringar som berör arbetsformer, teknik, yrkesroller och inte minst relationer.

Moment 3

Inriktning

Här fokuserar vi på de högre instanserna såsom organisationer, myndigheter, som innebär analys av verksamhetsplaner i form av skolplan, lokal arbetsplan d v s framtidsberedskap.

Vi ställer oss fråga: Hur besluten avgörs i förhållande till behoven?

Vi penetrerar utbildningens innehåll och form, behoven och efterfrågan på arbetsmarknaden.

Bearbetning av litteratur, artiklar och dokument ingår i samtliga moment.

Varje problembaserat moment i form av rapport, diskuteras vid sammankonsterna.

Examination  av rapporterna sker genom ventilering vid seminarierna och handledarbedömning.

Yrkespedagogik                                                                     Kalmar  oktober 2000

Jacky Mauduit

                     

                                             

Rapport vid institutionen för Pedagogik                                                  Kalmar 00-11-29

med inriktning mot yrkesdidaktik, 41-50p

Läsåret 00/01

Lärande genom utvecklingsarbete om arbetsmarknadens  Delkurs 1:3

förändringar och de gymnasiala skolformerna  

Inledning

Vi har undersökt, inom bas grupp 2, hur det ser ut på hemmaplan i Kalmar, när det gäller analyser av förändringar i efterfrågan och kompetensbehov av arbetsmarknadens utveckling samt olika strategier som dels politiker dels skolledning tillämpar för att tillgodose elevers och arbetsmarknadsbehov. Vi har arbetat utifrån följande frågor : Vilka strategier tydliggörs på kommunal och skolnivå? Hur motsvarar analysen av utbildningsinnehåll och form behoven och efterfrågan? Vilka metoder tillämpas för att analysera arbetskraftsbehov? Syftet med denna undersökning är att få mera insyn i de beslut som tas på politisk och förbundsnivå nivå, för att påverka skolans verksamhet i framtiden eftersom Jenny Nyströmsskolan ingår i en organisation bestående av flera gymnasieskolor och kommuner med gymnasieskolor.

Strategier

Gymnasieförbundet har för avsikt att tillgodose elevernas första handsval inom ett program eftersom skollagen föreskriver detta enligt Bengt Kristiansson, administrativ chef på gymnasieförbundet. Detta tycks vara utgångspunkten för gymnasieförbundets intagningsenhet, så de ekonomiska ramarna tillåter detta. Förbundet tittar också närmare på, hur man successivt skulle kunna erbjuda ungdomarna fler utbildningsplatser som är populära i nuläge. Vad gäller arbetsmarknadsbehovet, är den analysen ytterst liten och nästan obefintlig enligt Bengt Kristiansson. Han tillägger att yrkesutbildningen på gymnasiet är en grundutbildning som betyder att eleverna sedan måste färdigutbildas inom arbetsmarknaden. Skolans uppgift är att ge breda kunskaper, vad detta betyder? Elevinflytande är en viktig resurs i undervisningsprocesserna för att bibehålla studiemotivationen hos eleven. Förbundet gör en analys i nuläge, av rekryteringsbehov inom en nära framtid. De omfattande pensionsavgångarna och de avhoppen från nyanställd behörig personal innebär att gymnasieförbundet måste finna utvägar för att tackla de problemen som uppstår. Inte nog med detta, är det fler elever som kommer att söka till gymnasieskolan under en närmare framtid förutom att behovet av skolmåltidspersonal också är aktuellt för att ersätta den utarbetade befintliga personalen förutom att pensionsavgångarna blir kännbara i en nära framtid. Konsekvenserna av det ovansagda är att:

·        En rekryteringsgrupp kommer att arbeta med frågor rörande hur skolorna kan göra vissa program mer attraktiva för att locka ungdomarna till utbildningsplatser inom dessa program  i samarbete med företagen. Steve Sjögren, ordförande inom direktionen, den högsta beslutande organet, påpekade att informationen för utbildningar utgår genom en årlig gymnasiemässa eller mediala länkar vilka är en förutsättning för att påverka ungdomarna att välja dessa utbildningar.

·        Ett stort antal lärare under kommande år, kommer att behöva anställas, utöver framtidsbehovet för att dels ersätta pensionsavgångarna, dels minska arbetsbördan hos åtskilliga lärare så att dessa lärare kan hjälpa till att lotsa ut nyanställd personal inom lärarkåren. I Jenny Nyströmsskolans lokala arbetsplan, betonas detta att de nyanställda lärare skall ha tillgång till handledare så att dessa nya lärare känner sig hemmastadda på skolan. Ett annat skäl till denna åtgärd är att det visar sig att nyanställda lärare lämnar yrket efter en tid p g a att yrket inte stämmer med deras förväntningar samt att arbetsbördan är för stor i nuläge.

·        Bengt Kristiansson poängterade att en styrelse vid varje skolenhet skulle lättare         kunna tillgodose lokala och arbetsmarknadsbehov. Risken är att likvärdigheten mellan skolorna som tillhör förbundet kommer att försvagas och ställa till för de politiska besluten rörande skolan.

·        Ur ekonomisk och utbildningssynpunkt skulle inrättandet av ett utvecklingscentrum samla den gemensamma kompetensen mellan olika kommuner för att tillfredsställa arbetsmarknadens behov.

·        Steve Sjögren, politisk ordförande inom direktionen, har som framtidsvision att alla praktiska moment läggs ut på arbetsplatserna samtidigt som yrkesläraren handleder eleven på arbetsplatsen. Det innebär att skolan sparar pengar i form av ex vis teknisk utrustning samtidigt som man klarar av de stora svängningarna dels på arbetsmarknaden dels rörande ungdomarnas attityder till utbildningsvalen.

·        Projektanställning av lärare eller yrkesfolk kan också vara en väg att gå för att klara av bristen på lärare i framtiden och spara kommunala medel fast att individen vill ha en grundtrygghet och sträva efter en fast anställning, det betyder att det kan bli svårt med rekrytering av duktiga projektledare.

Slutord

Det kan konstateras att politiska frågor som rör skolan är stora debattämnen för de politiska organisationerna och partierna som betyder att det oftast brister i långsiktiga planeringar om skolan. Politikerna tittar inte så mycket på vad arbetsmarknaden vill ha för kompetens. Elevernas intresse skall styra i första hand enligt Steve Sjögren för att tillfredsställa ungdomarnas behov och skapa den motivation som krävs för att gå vidare i skolans värld. Ett samarbete på interkommunal nivå, där man tar tillvara varje kommuns kompetens kan vara till fördel för Kalmar län. Det skulle kunna gälla att samordna olika attraktiva utbildnings- och arbetsmarknadsfördelar för att locka ungdomar, återuppliva landsbygden och bidra till att ge nytänkande och kompetens till småskaliga och medelstora företag. Samhällsutvecklingen i glesbygden kommer i allt högre grad att präglas av småföretagande, entreprenörskap och sociala ekonomi/innovationsprocesser. Nya verksamhets- och arbetsformer kommer att förändra arbetsmarknaden. Avsikten med utbildning är att skapa tillväxt, utveckling och upprätthålla ett välbefinnande. Småföretagen kan ha stor betydelse för de framtida regionala tillväxtprocesserna. Villkor för dessa processer är:

·        Att förfoga över utbildad och väl anpassad arbetskraft för att utveckla och vidmakthålla hög kompetens.

·        Att bidra till personlig utveckling för varje elev.

·        Att ge politikerna och andra beslutfattare bättre förutsättningar att fatta riktiga beslut rörande utbildning kontra arbetsmarknad.

Vid pennan

Jacky Mauduit

Moment 1

Tankar om yrkesområdet från strukturförändringar till arbetsmarknadsbehov och kompetens

Förr och nu / Förr i tiden

En historisk tillbakablick.

I det "gamla bondesamhället" levde alla mitt uppe i produktionen. De hade ansvar för egna arbetsuppgifter. De såg och lärde. De vuxna ansåg att barnen behövdes som arbetskraft inom framför allt jordbruket. I och med att den allmänna folkskolan infördes, skulle alla lära sig räkna och skriva och även grunderna i historia, geografi, natur- och hembygdskunskap. Kristendomskunskap var ett viktigt ämne - skolan hade sin rot i kyrkan.

Skolan var en värld för sig som hade till uppgift att överbrygga gapet mellan samhällslivet och de krav som ställdes på ungdomarna i egenskap av framtida samhällsmedborgare.

Samarbetsförmåga, praktisk kännedom om industrin och samhällsorganisationer var den kunskap som samhället och dess medborgare behövde. Lärarens uppgift innefattade allting. På grundval av större erfarenhet, mer kunskap och mognad bestämde de i praktiken allt som rörde sig inom skolans väggar. Det kunde gälla allt från disciplin till hur ämneskunskaperna skulle delges ungdomarna.

Utbildningen var snarare en levnadsprocess med särskilda institutionella intentioner än en förberedelse för kommande liv.

Centralisering

Den formella utbildningen, präglad av central styrning, kan har varit ett hinder i samhällsutvecklingen.  I och med byråkratiseringen och specialiseringen som skolan har fört med sig, har eleverna och lärarna insett att de inte fick möjlighet att tänka självständigt utan de var beroende av förutbestämda och strikta ramar, som ledde till en viss passivitet.

Trots de välformulerade intentionerna från läroplanerna med bestämda undervisningsmål, blev skolan ett oklart begrepp, beroende av det politiska systemet med likvärdigt styrsystem, undervisningsform och förhållningssätt till bland annat pedagogiken, i alla delar av landet.

Det kan konstateras att skolan fortfarande är beroende av politikerna och kommer nog alltid att vara. I det avseendet kan det vara spännande att få veta hur dagens politiska beslut går till i våra kommuner när det gäller skolan kontra arbetsmarknaden?

Skolan var alltså ett medel för att få människorna att anpassa sig till det samhälle de levde i.

Den stora och kostbara mängden av administrativt arbete växte. Det gav upphov till missnöje och irritation förutom att det gjorde livet surt för både administratörer och lärare.

Jag har upplevt den tiden som lärare, då läroplanernas mål var avgörande för hur skolarbetet skulle bedrivas.

Utbildningen skulle syfta till ett bestämt mål och var lika över hela landet med en obligatorisk del samt en personligt vald del.

Förr och nu / Nulägesbeskrivning

Likheter och kontaktytor

De formella kraven på baskunskaper som alla gymnasieelever skall inhämta kan utgöra grunden för likheter och kontaktytor mellan skolverksamheterna förr och nu.

Meningen med dessa ämnes- och "livskunskaper" skapar en likvärdighet i alla utbildningar för att studenterna skall:

kunna läsa vidare i större utsträckning än förr.

Förbereda för en arbetsmarknad i förändring för dem som inte kan eller vill gå på högskolan.

kunna skaffa sig ett arbete som kräver behärskning av kommunikativa, ekonomiska, etiska, etniska, estetiska, ekonomiska och miljömässiga kunskaper.

förstå vikten av ett livslångt lärande.

Initiera till att lära sig sammanhangen mellan fasta kunskaper s k hårda fakta och sammanhangskunskap i form av färdigheter.

Dessa gemensamma obligatoriska ämnen kan vara ett skäl till att lärare måste samarbeta i lag och skapa förutsättningar för att eleverna skall inhämta dessa kunskaper på en godkänd nivå.

Dessutom skall dessa ämnen genomsyra skolarbetet i sin helhet och gestalta en likvärdighet i alla gymnasieutbildningar. Jag tror också att dessa obligatoriska ämnen föddes än en gång ur ett behov av en allmänt högre utbildningsnivå i samhället. Historien upprepar sig eftersom den nioåriga grundskolan föddes ur samma behov. Paradigmskifterna brukar ske med ca 30 års mellanrum.

Denna utveckling påminner om de krav som jag beskrev i kapitlet "Förr i tiden", en form av central styrning som ledde till passivitet.

Skillnaderna

Samhällsförändringarna påverkar skolan i större utsträckning än förr, p g a att den tekniska utvecklingen går framåt i en oerhörd fart på människornas bekostnad.

Eleverna tvingas acceptera de vuxnas levnadsvillkor i alldeles för låg ålder. Detta innebär att de drabbas av psykosomatiska besvär såsom ont i magen och huvudet. Det ställs komplexa krav på dem som skapar obeslutsamhet, ovilja, missnöje och otrygghet inte minst i skolarbetet.

Den mål- och resultatstyrning som kännetecknar skolan försämrar elevernas livssituation och innebär att de inte orkar nå upp till de mål som andra har bestämt åt dem.

De saknar egna resurser som självdisciplin, vilja, hjälp, stöd, självförtroende, sammanhang och andra förmågor för att följa arbetstakten i skolarbetet. De känner att de inte har möjlighet att påverka skolarbetet eller sin livssituation i rätt riktning. Attityder, inlärning och användning av deras sinnen måste uppmärksammas i relationen till andra människor och i relation till skolarbetet. Vantrivsel på arbetet ledder oftast till vantrivsel utanför arbetet också. Det tar sig uttryck i

olika försvarsmekanismer hos de drabbade.

Skolan är beroende av det politiska systemet och de kännbara marknadskrafterna som tycks vara de drivande krafterna bakom denna utveckling. Ekonomiska beslut kontra prestationskrav och resultat, är avgörande faktorer i denna utveckling. Styrningen av skolan, ett system med ramar, regler, mål och resultat som alla i skolans värld skall diskutera kontinuerligt, innebär ett omfattande lärar- och elevansvar. Dessutom skall styrningen i skolan och mångtydigheten prioriteras och sättas i relation till det ovan sagda. En gedigen beredskap är ett krav för att genomföra ett så gigantiskt arbete.

Samtidigt som lärarens roll utvidgas i form av handlingsutrymme och frihet, har de professionella prestationskraven ökat fortlöpande. Arbetslagen med sin styrka och kompetens kan vara en möjlig väg att uppnå dessa mål

Prestationskraven kan uttryckas på följande sätt :

Behärskning av arbetskrävande och tidsödande samhällsproblem.

Elevernas behov förändras och försvåras i takt med samhällsförändringarna.

Den fortlöpande utvärderingen och kvalitetssäkringen  som omger arbetet och som ligger till grund för framtida beslut och förändringar är tydliga orosmoment för personalen samtidigt som de kan förstärka självförtroendet hos alla.

De olika handlingsplanerna, som den lokala arbetsplanen, utgör ytterligare en kontrollfaktor för hur arbetet skall förändras och förbättras.

Den maktkamp som pågår mellan lärargrupperingar och andra aktörer, vad gäller ideer,

löner, lämplighet och förväntningar måste tydliggöras på elevernas och pedagogikens villkor.

3.   Arbetsplatsrelaterad utbildning                    

Att knyta de yrkesförberedande utbildningarna till arbets- och samhällslivet som A P U är positivt, under förutsättning att det finns ett engagemang och ett utrymme för samarbete och intresse från arbetsplatserna. Det gäller att skapa förståelse för sammanhang så att eleverna skaffar sig lämpliga färdigheter och kan tillgodose delar av sin utbildning i direkt anslutning till utbildningen. Än en gång har läraren en avgörande roll, eftersom han är länken mellan skola - näringsliv.

4. Decentralisering

Anpassningen till de lokala och regionala behoven på arbetsmarknaden är det mest positiva med decentralisering. Skolan måste marknadsföra sig på andra premisser och visa vägen för att utbildningen är väl anpassad till marknadens behov. Uppdragsutbildningarna kan vara den rätta vägen att följa, men hur blir lärarrollen i detta?

Det får inte generera i att marknaden styr  skolutvecklingen så att den får vad den vill ha, på arbetsgivarnas villkor och för egna syften.

Den nya skolan som politikerna vill se den är marknadsorienterad med föräldrarna som kunder och eleverna varor. Personalen har en roll som entreprenörer. Det skall också finnas ledarskapsexperter i en så komplex organisation.

Huvudmännen, kommuner och landsting för gymnasieskolan och "komvux" har en ansvarstagande funktion som innebär att se till att skolans arbete bedrivs i riktning mot målen.

Skolan skall också fungera som uppdragsgivare i större omfattning än förut med uppgift att leverera en teoretisk bas enligt arbetsgivarens önskemål, medan den praktiska utbildningen skall skötas av företagen.  Detta är framtidsvisioner som jag tycker strider mot de offentliga principerna som omfattas av skollagen och styr skolan. "Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker". (L p o 94 s. 8.)

Den mål- och resultatstyrda organisationen  som skolan har blivit, med mångtydiga snarare än entydiga avsikter som förr i tiden, måste bli föremål för ständiga tolkningar av oss lärare.

Dessa tolkningar måste lyftas fram och omsättas i mer konkreta verksamhetsuppgifter.

Genom decentralisering flyttas komplexiteten från central till lokal nivå.

Min lärarprofessionella roll har blivit komplex och svårgripbar. Decentraliseringen och den statliga avregleringen av skolan har påverkat och förändrat denna roll. Jag förstod inte de nya strategierna om förändringarna, därför att jag ville undervisa i mitt yrke som jag alltid gjort med ämneskunskaperna som bas för utbildningen. Jag satte kvalitet framför kvantitet. Den målstyrda skolan lät inte övertygande och ledde för min del till osäkerhet, otrygghet, rädsla och besvikelser. Som motståndare utsattes jag i den nya skolkulturen för repressalieliknande åtgärder. Jag känner mig som en syndabock i denna maktkamp som pågår mellan olika grupperingar, där eleverna blir både segrare och förlorare.

5. Mitt yrkesområde: Hotell- och restaurangprogrammet 

I det tidiga skolsystemet, var restaurangarbetet ett av de arbeten som stod till buds för den som endast hade folkskola. Flickorna blev oftast pigor, barnflickor eller butiks- och restaurangbiträden. Folkskolorna gav kurser i såväl allmänna ämnen som ren yrkesutbildning.

Den kvinnliga arbetsmarknaden var liten. Arbetande kvinnor fanns såväl som kokerskor inom "hemservicetjänsterna" eller inom hotell- och restaurangnäringen som städerskor, husfruar, servitriser och kallskänkor. Dessutom arbetade ett stort antal kvinnor som jordbrukarhustrur och räknades som "icke yrkesverksamma" ända till slutet av 1960-talet.

Det dröjde länge innan möjligheten till att skaffa sig högre utbildning med betoning på den kommersiella måltiden , måltidens yttringar som kulturföreteelser eller andra inriktningar inom hotell- och restaurangnäringen, fanns för dem som hade håg och fallenhet för teoretiska studier i kombination med praktiska inslag.

Drivkrafterna bakom denna utveckling är mångsidiga och relateras till följande:

En omvärdering av yrket som innebär att yrket får ett högre status genom en växande grupp av konsumenter som kräver det.

En större helhetssyn som måltiden och restaurangbesöket utgör där yrkeskunskap, konst och vetenskap förenas.

En ökad kompetens av lönsamhet och effektivitet samtidigt som gästen skall uppleva hög servicegrad.

Kännedom av etniska miljöer som kräver ökad förståelse för olika kulturmönster, goda språkkunskaper och "livskunskaper".

Ett växande kostintresse med följande kombinationer "mat, myter, hälsa" eller "mat, miljö, kultur" framstår allt tydligare och allt oftare i vårt samhälle.

Ett "mat-kultur-lyft" både regionalt och nationellt med massmediala intressen som yttrar sig i TV inslag, tävlingar o  s v och omfattar såväl högkvalitativ råvaru-, livsmedels- som matproduktion.

En samordning av moderna metoder inom "nästa framtidsbransch" i form av upplevelsenäring som skulle kunna ha särskilt goda utvecklingsmöjligheter, bl.a. turistiskt, kulturellt och inte minst måltidsbetonat.

Ett vidgat arbetsfält som storhushållssektorn representerar, med ett stort samhällsansvar, som förändras i takt med politiska beslut, demografiska faktorer och den pågående utvecklingen. Detta kräver en kompetens anpassad till den rådande situationen.

Nulägesbeskrivning

Utbildningen ger en grund dels för arbete inom hotell - och restaurangnäringen och storhushållssektorn, dels för vidare studier och fortsatt lärande i arbetslivet.

Detta bidrar till en kvalitetshöjning av svensk restaurangnäring och svensk måltidskultur, vilket är till gagn för människans välbefinnande samt ett fungerande arbetsliv i en ständig samhällsutveckling. Programmet omfattar två inriktningar:

Restaurang - måltidsservice med huvuduppgift att ge kunskaper för arbete inom matlagning och servering.

Hotell med uppgift att ge grundläggande kunskaper om hotellverksamheten och turism för olika typer av boende utanför hemmet.

Styrkan i det nya är att utbildningen ger möjligheter för eleverna att bedriva högskolestudier förutom att de kan skaffa sig bredare kompetens som innebär att de blir mera konkurrenskraftiga på dagens arbetsmarknad. Utbildningsinnehållet innebär att eleverna formas och växer i sin yrkesroll på ett positivt sätt.

Det diskuteras t o m ytterligare utbildningsalternativ som skulle kunna uppfylla framtida arbetsmarknadsbehov.

Spetsutbildning inom branschen med avsikt att stimulera duktiga elever med fallenhet för en viss specialisering. Detta skulle generera i ett fjärde år med särskilda krav såsom att profilera och bibringa en känsla för att utveckla förmågan att förmedla positiva och insiktsfulla måltidsupplevelser ur regional eller nationell synpunkt.

Lärlingsutbildning med framtidsvisioner, som skulle betyda en kombinerad utbildning där skolan skulle ha huvudansvaret för teori och företagen huvudansvaret för praktik, under förutsättning att det finns en väl definierad struktur i den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Strukturen skulle kunna sammanfattas på följande sätt:

1. Utbildningens uppläggning utgår från den praktiska verksamheten inom läroplanens ramar.

2. Ansvaret för undervisningen åläggs lärare anställda av såväl företag som skola.

3. Skolan är en verksamhet på företaget.

    

-     Inrättande av kompetenscentra, där flera skolor eller kommuner kan samla bra kompetens

      och därmed tillfredställa lokala yrkesbehov.

Eftergymnasial yrkesutbildning med huvudmål att förena högre teoretiska studier och

      relevanta, genuina yrkeskunskaper i direkt anslutning till företagens arbetstillämpningar

      och därmed ge en grund för samordnings- och ledande funktioner inom branscher med

      beröringspunkter.     

Akademisk utbildning med anknytning till måltidsyttringar där yrkeskunskap, estetik och

vetenskap förenas.

Svagheten ligger i att eleverna inte har tillräckligt med gedigna yrkeskunskaper för att tillgodose branschens behov. Det är nämligen så att branschen vill att ungdomarna skall vara färdigutbildade och fullärda när de kommer ut. Så är inte fallet. Utbildningen är endast yrkesförberedande.

Detta innebär att drivkrafterna bakom arbetsmarknadsbehovet, politiska eller andra beslut om utbildningens innehåll och form, måste mötas och förenas i en blandning av framtida, långsiktiga visioner med hänsyn tagna till olika rörliga faktorer.

Generellt sett kan det konstateras att utbildningen har blivit bättre i och med elevernas inhämtning av bredare kunskaper med följande intentioner:

Insikter om tillämpad ekonomi för att inse vikten av lönsamhet och effektivitet.

Inhämtning av grundläggande fakta kunskaper för kommande behov inom matlagning, service och hotellverksamhet.

Insikter och kunskaper om kommunikativa, etiska, miljömässiga, språkliga, internationella, informationstekniska, hälsosamma och arbetsmiljömässiga faktorer inom yrkesområdet.

Kunna " mycket om mycket" för att ha lättare kunna behärska olika arbeten senare på arbetsmarknaden utan att valet av program avgör valet av arbete. Förut var alla mer  "nischade".

Inom programmet och framför allt under de två första utbildningsåren, är det meningen att alla skall ha insyn i alla inriktningar på ett verklighetsbaserat sätt, för att underlätta för kommande yrkesval. Detta är skälet till en omfattande utbildning med bredare kunskaper.

Konsekvenserna av detta blir :

Bristande ämneskunskaper.

Uppskruvat arbetstempo med psykosomatiska faktorer som följd.

Prestationsångest som innebär att man inte når upp till målen.

Att man inte vill eller kan påverka sin livssituation.

Splittringen i elevgrupperna ökar och resulterar i att elever med behov av särskilt stöd tenderar att växa.

Resurstilldelningen till skolan och målsättningen för densamma möter inte varandra i rätt riktning.

Åtskilliga och kostbara avhopp.

Karaktärsämnena har f r o m Ht 2000 en omfattning på minst 50 poäng per kurs. Det kan nu konstateras att skolverket har beslutat att korta av specifika kurser inom programmet.

Livsmedelskunskap har minskat med 30 poäng, livsmedelshygien och näringslära med 10 poäng vardera. Vad det skall nu detta betyda?

Centralt i programmet, är det stora intresset för matlagning som innebär att kännedomen av våra livsmedel är en förutsättning för att lyckas i praktiskt arbete och förstå vikten av att omsätta teorin i de praktiska tillämpningarna. Detta bidrar till att skapa en helhet och ett sammanhang. Härigenom har eleverna lättare att vidga sitt ansvar i planering av arbetsuppgifterna vad gäller effektivisering, ekonomi, kvalitet och andra faktorer som leder till bl. a. en väl sammansatt kost. Andra förändringar som bör uppmärksammas är uppkomsten av måltids- och tjänsteservice på bekostnad, förmodar jag, av storköksproduktionen.

Uppkomsten av kurser som hotell - administration, dietmatlagning och dietik, affärsresor och snabbmat, är ytterligare förändringar som jag tror, avser att ge en bred utbildning som motsvarar dagens och framtida tendenser såsom att:

Tillskapa metoder för att en långsiktig samordning av utvecklande resurser inom en

      näring baserad på livsmedel.

Stärka kompetensutvecklingen för framtida arbetskraft.

Planera och genomföra insatser som syftar till att främja entreprenörskap, nyföretagande i småskaliga företag i ett längre perspektiv.

Uppmärksamheten kring kostens sammansättningen är ytterligare ett kännetecken för kommande behov, d v s att tillgodose andra grupper med specialutformad kost.

Mångsidigheten, rörligheten och det mångkulturella samhället är också tendenser som tvingar fram nya beslut om förändringar i utbildningens innehåll och form.

Ungdomarna måste inse, att de är delaktiga i att forma och utveckla framtidens utbildning och arbetsmarknad på såväl den inhemska som internationella arenan.

Ny teknik samt ett kvalitets-  och miljötänkande förutsätter mångsidig och yrkesskicklig personal för att produktionens olika led inom en omtalad "upplevelsenäring" skall fungera på bästa sätt.

Ett problematiserat och undersökande arbetssätt om utvecklingsarbetet i den egna verksamheten.

Bakgrund:

I nuläge är det många elever som känner sig splittrade, rastlösa oroliga och omotiverade.

För att fler elever skall nå målen, är det av vikt att elevgrupperna är homogena sammanhängande och mindre.

Jag tror att en väl sammansatt grupp bestående av personal och elever skulle kunna vara lämplig för att ständigt diskutera en omorganisation av arbetsformer inom programmet. Denna grupp skulle i första hand verka för kvalitet och uppföljning av arbetet i de olika kurserna inom programmet samt genomföra undersökningar om kursernas innehåll och form i förhållande till uppsatta mål.

Gruppen skulle hela tiden ta hänsyn till elevernas behov och förutsättningar som ett led i skolans demokratiseringsprocess. Väl genomtänkta gästspel och föreläsningar, specifika för hotell - restaurangprogrammet, skulle höja kompetensen hos både elever och lärare.

Engagemang från näringslivet är ytterligare ett skäl till att diskutera samarbete skola - näringsliv i utvecklingsarbetet.

Förutsättningar:

Lärarna i gruppen behöver gemensam tid för att träffas, dokumentera och analysera de ev. nya arbetsformer som tillämpas i klassrummet i synnerhet för att diskutera de problem som uppstår i undervisningen och som kan ge ett pedagogiskt värde åt arbetet som tas upp i arbetsgruppen.

Som en gemensam aktivitet, skulle man kunna införa en schemalagd temadag, utanför produktions dagarna i kök och matsal, där varje grupp har en bestämd arbetsuppgift inom kurs ramarna matlagning, servering, hygien, närings- livsmedelskunskap, svenska, engelska, matematik o s v…

De svagaste eleverna får då stöd och hjälp av en speciallärare i att söka, dokumentera och sammanställa kunskap i skriftform.

Denna form av undervisning skulle kunna ske oftare och kan beskrivas som en komplex kunskapsverkstad med betoning på det framtida lärandet och sökandet efter ämnes - och livs kunskaper i harmonin med varandra, där lärarlaget fokuserar på lärandet i arbetet och lyfter fram varierande förhållningssätt till lärandet.

Den fysiska arbetsmiljön skall vara anpassad till framtidens medarbetare med öppna ljusa lokaler där man har suddat ut gränserna mellan programmen och ämnena, så att eleverna kan röra sig fritt, har större insyn i hela verksamhet och ändå respektera ramarna och reglerna som gäller.

De ergonomiska och framtidsanpassade lokalerna ger en frihetskänsla som innebär att varje elev har lättare att bestämma över sin egen tillvaro samt har större förståelse för sina medmänniskor i olika arbetssituationer.

Lärdomen av detta, kan vara att de skaffar sig en medveten kommunikations- och samarbetsförmåga. De tar del av nya intryck och förhållningssätt som i sin tur kan bidraga till att utveckla verksamheten och elevens förmåga att hämta nya kunskaper.

Hela skolan skulle vara en flexibel arbetsplats för både elever och lärare.

Arbetslaget skulle ha ett tydligt och väl definierat ansvar för elevernas studieresultat.

Grundsynen med denna verksamhet, är att det totala ansvaret för administration och undervisning läggs på arbetslaget.

Syfte:

Projektet innebär att eleverna arbetar effektivt. De delger varandra kunskaper. De ser helheten i sin utbildning med hjälp av bl. a. "portföljmetodiken". De skaffar sig teoretiska kunskaper genom praktiska övningar.

Förändringen av arbetssätten kan göra eleverna mer harmoniska, lugnare, hjälpsammare och motiverade till att lära sig mer.

Relevanta frågor:

Hur kan man förstå elevernas behov i relation till målbeskrivningar?

Hur kan man bättre möta eleverna på den nivån de befinner sig?

Hur kan man ändra deras attityder för att de lättare kan förstå vikten att vara aktiva, att utföra meningsfulla uppgifter tillsammans, lösa eller skapa egna arbetsuppgifter som redovisas på lämpligt sätt?

Hur skall vi få eleverna att skapa arbetsro och verkligen koncentrera sig på vad de gör?

Hur kan man få dem att be om hjälp i svåra situationer och inte bara försöka lösa problem efter bästa förmåga?

Hur kan personal och elever känna trygghet i skolan och därmed uppnå bättre resultat?

Hur skall eleverna komplettera varandra, är alla lika mogna för att starta projekt?

Utvecklingsarbete:

Utvecklingsarbete i skolan, innebär att planera processer, söka kunskap, samla information, dokumentera och delge sina kunskaper till andra. Detta arbete bör ske på lokal nivå genom samtal och samarbete. Utgångspunkten för detta bör vara vi själva, våra problem, våra förutsättningar och våra relationer. Det gäller att belysa orsaker till problem som ekonomi, relationer o s v … Styrningen bör komma inifrån skolan och inte från periferin då blir det samma förlorare och vinnare. Den kultur som finns på skolan är viktig att följa i detta sammanhang.

De nya utmaningarna som uppstår i dagens skola kan kännas begränsande. I det läget är det bra att ha tillgång till kollegor som kan dela med sig av sina erfarenheter och utbyta tankar om beteende-, agerandeteori. Undervisningsmetoder diskuteras i lärarlaget för att hjälpa varandra, för att delge varandra stöd och uppmuntran (de som är beredda att lyssna och inte endast skaffa sig nya positioner genom popularitetstävlingar).

Vi har fått ett ökat ansvar för skolans utveckling och kunskapsinhämtning i och med decentraliseringen. Var och en måste följa upp sitt arbete, utvärdera verksamheten och bedriva forskning om skolan. Innan skulle man rätta sig efter rekommendationer som den vetenskapliga forskningen antog om skolan och dess undervisning. Nu bör läraren välja arbetssätt och metoder som svarar mot elevernas förutsättningar förutom att skolan i sin helhet har ansvar för att eleverna skall uppnå de olika målen.

Läraren utgår ifrån egna studier, analyser och reflektioner för att sedan åstadkomma förändringsarbete i verksamheten.

Varje projekt är en större utmaning för läraren. Han försöker få eleverna att hitta områden som de är bra på, att anpassa utgångspunkten till elevernas intressen och förutsättningar för att skapa större självförtroende.

" Elevernas behov och utveckling får styra lärarens metoder".

Hur skall läraren kunna utvecklas?

 " Att uppleva sig själv som lärare" Jennifer Nias.

Att få gehör hos andra på skolan kan vara av vikt för det fortsatta läraryrket.

Att ge och ta från varandra (ansvaret för eleverna delas av de samarbetande lärarna där alla hjälper alla i olika undervisningssituationer).

Att bryta den professionella isoleringen, igenom lämpliga pedagogiska diskussioner.

Att profilera hela skolan fast inom ramen för läroplanen.

Genom detta samarbete kan lärarna ta hand om varandras problem med enskilda elever i klassen och stötta varandra  i olika situationer.

Lärarens reflektioner över sin undervisning skall generera i ny kunskap under förutsättning att det finns en kunskapsbas med vetenskaplig anknytning. Behov av kompetensutveckling för läraren i hur man kritiskt granskar sin praktik kan vara på sin plats.

En utveckling av verksamheten bör ske utifrån lärarens egna villkor. Läraren måste känna sig delaktig i ett projekt för att verksamheten skall utvecklas.

För att delge varandras erfarenheter om den egna verksamheten bör skriftlig dokumentation inrättas om aktuellt utvecklingsarbete för att lättare ha förståelse av den egna praktiken (mål och resultat).

Att sätta igång olika utvecklingsprojekt för läraren leder till bättre samarbete, entusiasm och ändring av det egna arbetssättet. Detta bidrar också till att skapa en bättre arbetsmiljö om denna verksamhet kommer från lärarna själva.

Som jag hittills förstått, gäller det att hitta lämpliga relevanta arbetsformer i en grupp för att den enskilda individens och gruppens lärande skall bli bra . Det handlar om självupplevelser först och för det andra att uppleva något liknande så kallad aktion (handling). Man kan utgå ifrån de problem som uppstår i verksamheten för att kunna förändra arbetet.

Aktionsforskning är en metod som leder fram till större förståelse för handlingarna. Den för med sig ständigt nya problembaserade frågor. Man förstår sin egen praktik genom att iaktta den, reflektera över vad som sker samt planera för utveckling av den. Det handlar om planeringsarbete, handlingsplan, agerande, observationer i fortlöpningsarbetet, reflektions- och förbättringsarbete, fortsatta diskussioner om nya arbetsformer för lärare och elever i sökandet av kunskap, utvärdering och kontrollbehov som utgör grunden för utveckling.

Genom att ställa frågor som berör den egna praktiken är det lättare att se vad man vill utveckla, varför just detta behöver utvecklas och hur det är tänkt att arbetet skall genomföras.

Dialog är en primär källa till att uppmärksamma frågor, formulera sig och därmed förklara sina påståenden.

Reflektion handlar om att få distans till sig själv och sina aktiviteter, för att förstå varför man gör som man gör. Att återvända, återblicka och fokusera på sig själv som lärare. Att fundera och begrunda hur andra speglar mig, skriva dagbok och följa upp anteckningar i en gruppdiskussion kan också vara värdefulla moment som stödjer ett utvecklande arbetssätt.

Sammanfattning

Rapporten behandlar skolan förr och nu generellt sett. Sedan ger jag en bild av hotell - och restaurangprogrammets struktur och omfattning. Denna beskrivning refererar till en tillbakablick, för att sedan relatera programmet till förändringar som har skett i nuet. Jag spekulerar fritt om framtidsvisioner för denna utbildning. Dessutom anknyter jag till egna projekt som jag håller i, dels inom en eftergymnasial yrkesutbildning om matkultur samt ett inrättande av ett hotell- och restaurangprogram inför lanseringen av en ny gymnasieskola i Borgholm på Öland.

Jag försöker knyta an till den reviderade gymnasieutbildningen för hotell - och restaurangprogrammet för att bidra till en nulägesbeskrivning av detta program och för att analysera de förutsättningar som gäller i dagens skola i förhållande till det nya tjänstesamhället.

Jag skulle slutligen vilja namnge en del prioriteringar som förmodligen kommer att påverka framtida strukturförändringar i skola och näringsliv.

Människans kompetens i centrum, relationer och kommunikation, upplevelser i arbete och på fritiden, rätt till arbete och försörjning, hälsa, behov av information och insyn samt helhetsbilder.

Litteraturanvisningar 

Rönnerman, Karin.1998. Utvecklingsarbete - en grund för lärares lärande. Lund: studentlitteratur

Nya programmål och kursplaner för gymnasial utbildning. Skolverket Ht 2000.

Berg, G. 1995. Skolkultur - nyckel till skolans utveckling. Göteborg: Förlagshuset Gothia.

Wretman, Steve. Vad menas egentligen med reflektion? Ur: Skolbarn nr 4. 1998.

Mauduit, Jacky. Ansökan om KY utbildning inom området "upplevelsenäring". Kalmar

ht 2000.

Mauduit, J. Projektarbete om Borgholms gymnasieskola inom HR - programmet. Kalmar ht. 2000.

Holmgren, Eva-Lena. Ur: Kalmar län 1998. Årsbok för kulturhistoria och hembygdsvård.

Muntlig redovisning av moment 1

Förr

Skolan, en värld för sig! Levnadsprocess med institutionella intentioner och inte arbetslivsförberedande.

Centralstyrning med strikta ramar. Oklart begrepp. Passivitet. Politiskt beroende.

Nu

Likheter:

Baskunskaper som genomsyrade arbetet i sin helhet och gestaltade en likvärdighet.

Varför? Behov av högre utbildningsnivå precis som förr i samband med grundskolans uppkomst.

Vilka kompetensbehov kommer att öka i framtiden? Moment 2

Skillnader: 

Mål- och resultatstyrd skola kontra central styrning, med sämre arbetssituation till följd.

Gedigen beredskap för att klara av kraven.

Handlingsutrymme. Ej mycket till frihet utom överbelastning av arbetsuppgifter som fortlöpande utvärdering, kontroll av resultat, maktkamp, påminnelse av handlings- arbetsplan, nya elevbehov.

A P U bättre samarbete och strukturering.

Decentralisering

Anpassning till lokala behov.

Marknadsorienterad skola ur politiskt synpunkt med beställare, producent, kunder och varor.

Skolan som endast teoretisk organisation.

Mångsidigheten leder till ständiga tolkningar, osäkerhet, otrygghet, besvikelse och frustration.

Mitt område

Nya trender/ snabbmat, bar teknik, cateringverksamhet.

Nya upplevelsebehov (berika fritiden).

Kvinnodominerande yrke. Bättre rekrytering av manlig arbetskraft inom den kommersiella måltiden. Driftkrafterna: högre status, förståelse av måltidsyttringar som rummet (utformning av inredning), mötet, produkten, stämningen (rest-besök), styrsystem (lönsamhet).

Skapande av helhetsbilder där konst, måltid, vetenskap förenas (krav på innovatör, kreatör…)

Lönsamhet, effektivitet / mat- mediala intressen.

Vidgat arbetsfält inom storhushåll.

Nuläge

Programstruktur.

Framtidsvision: 4:e år. Spetsutbildning. Kompetenscentra. Lärlingsutbildning. KY-utbildning.

Akademisk utbildning.

Ej bra med gedigna yrkeskunskaper för att tillfredsställa branschen. (yrkesförberedande).

Åt andra sidan: bättre utbildning än förr. Kunna mycket om mycket!

Utvecklingsarbete

Ett samarbete i arbete för att lättare kunna fokusera på pedagogiska företeelser och därmed hjälpa eleverna till att nå målen i en trivsam och utvecklande miljö samt att uppleva sig själv som lärare. 

                     

 Yrkespedagogik                                                                                   Kalmar november 2000

 Jacky Mauduit

Moment 2

Från breda kunskaper till kompetenskrav!

En introduktion:

Livet ses idag som ett projekt. Det kan formas efter individens egna förutsättningar. Alla synpunkter och perspektiv på hur framtidens lärande bör utformas är värdefulla. Det talas mycket om lärarrollen, en professionell lärare som skall ta ansvar för yrkets praktiserande och utveckla många olika "kunskapsprofiler", läraren skall vara en professionell yrkesman.

Vilka strategier och vilken handlingsberedskap skall lärarkollegiet ha för att bemöta och upprätthålla denna mångfald som dessa breda kunskaper innebär?

I grupp nr 2, besitter vi såna kunskaper som kan relateras till kvalitets- och kundtänkande, där vi förenar tradition, kultur och framtidsvisioner. Dessa kunskaper utgör grunden för hantverksyrken och förenas med service, social kompetens med mera för att tillgodose kundens - och gästens skiftande behov av service, standard och lyhördhet. Detta bidrar till en kvalitetshöjning av dessa branscher som hantverk, frisörbranschen och restaurangnäringen, vilket är till gagn för människans "livs upplevelser". En förnyelse av våra branscher, på människornas villkor ser jag som framtidsvisioner. Det skulle kunna ta sig uttryck i ett ständigt sökande efter affärsmässiga profiler i småskaliga och medelstora företag, där yrkeskunnandet prioriteras i kombination med kulturell identitet som människorna alltid har ägnat sig åt. Kläder, maten och kroppsvård skapar och bidrar till att vidhålla denna kulturella identitet. Återupplivande ger oss möjlighet att se tillbaka till en tid och en kultur som är genuin och äkta s.k. "revitalisering", i livets alla områden i synnerhet vad gäller maten, kroppen och kläderna.

Jag tror inte att vårt önskemål är att längta efter samma mat, frisyr, manikyr eller kläder i hela världen. Ett statiskt samhälle har aldrig funnits. Medvetenheten när det gäller bl.a. det ovan nämnda har ökat med turistresor, invandring, informatik, IT och inte minst handel. Den fackliga, merkantila och sociala påverkan har funnits i alla tider och kommer alltid att finnas.

Utbildningssystemet skall ha ett stort mått av fria val och bygga på elevernas behov, intresse och förutsättningar för att dels göra utbildningen attraktiv, dels profilera utbildningen gentemot lokala arbetsmarknadsbehov. Andra viktiga krav på förnyad kompetens kan vara serviceanda, kommunikation, IT, estetiska, etiska och etniska aspekter för att möta näringslivets mångfaldiga och flexibla behov.

Besluten kontra behoven: kompetens i allmänhet och i synnerhet!

Ett politiskt program måste ta ställning, visa på taktik och strategier. Det gäller i första hand att tillgodose elevernas första handsval inom en utbildning, därmed anskaffa tillräckligt med utbildningsplatser i ett gymnasieprogram i förhållande till den rådande situationen inom trots allt ekonomiska och arbetsmässiga behov.

Den politiska maktkampen styr utvecklingen i nuläget mer än någonsin, eftersom kommunen är skolhuvudmannen för gymnasieskolan. Om dessa politiska beslut resulterar i ekonomisk tillväxt för kommunen, skapar utvecklingspotential och framtidens medarbetare i regionen, då är dessa beslut uppenbara, samtidigt som det gäller att uppfylla medborgarnas önskemål. Gör man det eller är det andra faktorer som påverkar besluten? Jag tror att drivkrafterna bakom beslut har växlat över tid.

Skall skolan enbart utbilda för samhälls- och näringslivsbehov? Mycket tyder på det!

Jag tror att det gäller att betona vikten av att ungdomarna tillägnar sig livs - kunskaper som en del av rättigheterna som de förfogar över och som innebär att de bättre är rustade att klara av medborgarrollen i ett livslångt lärande. Eleverna skall ges större möjligheter att ta ett eget ansvar över sina handlingar, ta ställning i livsfrågor och inse konsekvenserna av detta för ekonomi, miljö, hälsa och synen på tillvaron. Skolan skall utgöra ett säkert kunnande för att påverka samhällsutvecklingen och de politiska besluten i rätt riktning samt förändra utbildningssystemet både lokalt och centralt. Helhetsperspektiv kombinerades med förändringsperspektiv. Varken ett statiskt samhälle eller ett politiskt system har funnits.

Mitt yrkesområde och dess framtida kompetens

Det fordras nya krav på bredare kompetens och kvalifikationer som allmänbildning, social kompetens, större förståelse för relationer och problemlösningsförmåga i den "nya ekonomin". Denna ekonomi från ökade internationell konkurrens med inslag av tjänsteproduktion till kundnära produktion och kvalitetskonkurrens, förutsätter en bättre kvalificerad personal inom "upplevelsenäringen", en ständig kompetensutveckling och en lärande arbetsorganisation.

Inrättande av kompetenscentra, där flera skolor eller kommuner kan samla bra kompetens och därmed tillfredsställa lokala behov. Dessa centra skulle kunna förse företagen med skräddarsydda utbildningar och säkerställa den säsongsbetonade arbetsmarknaden som kännetecknar branschen. 

Jag är övertygad om att skräddarsydda utbildningar i nära samarbete med en rörlig arbetsmarknad kan uppfylla de ovan nämnda kraven, och medverkat i denna samhällsutveckling. Näringen framhåller också vikten av att utveckla näringsidkare som har förmåga att skapa behov för framtidens upplevelsenäring. Vi måste göra anspråk på att upprätthålla internationaliseringen som restaurangnäringen, och turist- och livsmedelsindustrin präglas av samtidigt som de regionala och nationella drag måste förstärkas. Detta leder till konkurrens och stimulans för att bli eftertraktad på arbetsmarknaden.  Detta betyder att ungdomsgenerationerna behöver större kommunikativa, språkliga och ekonomiska färdigheter samt förståelse av ett aktivt sökande efter moderna samordningsmetoder ur kulturell - och produktionssynpunkt.

Vi saknar relevanta relationer med andra länder, som skulle gynna ungdomarnas engagemang för branschen i Sverige, och på så sätt, höja kompetensnivån, öppna möjligheter, bilda nätverk och inte minst bibehålla medarbetarnas kunnighet. En omvärdering av yrket skulle också vara på sin plats. Etableringskontroll, marknadsanpassade löner, spetsutbildningar, samordnings delar kan vara åtgärder för att ge "Upplevelsnäringen" den attraktivitet och den kraft som den behöver i framtiden.  Det gäller samtidigt att övertyga företagen att de måste inse utbildningens och yrkesträningens avgörande betydelse för ungdomarna, förutom att de själva skall kunna möta de tekniska och strukturella förändringarna på ett professionellt sätt.

Flexibilitet inom utbildningen och arbetsmarknaden

Det gäller att kontinuerligt anpassa utbildningen till samhälls- och näringslivsförändringarna. Ambitionen är att ge eleverna vad de vill ha och att tillfredställa marknadskrafterna. Av det skälet skall en lärarorganisation och dess aktörer vara föränderliga och flexibla. Alla måste känna sig delaktiga i arbetets utformning. En rak och saklig kommunikation kan vara till hjälp för att uppnå bättre resultat och tolka målen på ett konstruktivt sätt. "Nya ideer skall prövas och klimatet skall vara tillåtande. Ledarskapet karaktäriseras av att styra efter tydliga mål". En skola för framtiden! Bilaga nr 3 till lokalt kollektivavtal om lärares arbetstidssystem betingat av skolutveckling. 1998. ”Det krävs också en annan sorts person än den klassiska läraren som sköter sitt och stänger sin klassrumsdörr för omvärlden”. Arbetslag – portföljmetodik. Rapportredovisning av projekt skolutveckling. Kalmar.1999-2000.

Lärarna måste hämta gemensam kraft i arbetslaget för att våga påverka sitt handlingsutrymme och tillfredsställa elevernas behov i en marknadsorienterad skola som politikerna vill se den. Mauduit, J. Moment 1 s. 4. Kalmar. Oktober 2000.

Det gäller att hitta nya arbetsformer för att infria elevernas intentioner. Kollegiet måste ha en god förmåga att anpassa sig till olika sammanhang. Diskussionerna i arbetsgrupperna borde oftast handla om helhetsperspektiv. Detta ger möjlighet till delaktighet och flexibilitet på alla områden i organisationen.

Eleverna skall ta och ges ansvarsfrihet i jämförelse med företagets medarbetare som " tar ansvar för att produkter och tjänster motsvarar kundens förväntningar. De anställda fattar egna beslut i stället för att vänta på besked från chefen”. Moritz, J. Stora Enso Pulp. S 13. Gävle. Företagens kompetensbehov och morgondagens arbetsmarknad. S A F. 2000.

I vissa branscher går företagen samman eller samarbetar i kedjor för att koncentrera sig på kvalitet och vara mera konkurrenskraftig på marknaden. Internationella företag utvecklas till samverkande nätverk. Det gäller att visa upp sina färdigheter och uppnå en hög ambitionsnivå vad gäller kundkontakt i en globaliseringsanda. Marknadsekonomi är bäst, när det gäller att fördela varor.

 Jag ser skolan som en komplex kunskapsverkstad med betoning på det framtida lärandet och sökandet efter livs - och ämneskunskaper i harmoni med varandra, där lärarlagen fokuserar på lärandet i arbetet och lyfter fram varierande förhållningssätt till lärandet. Föreläsningsformerna kombineras med arbete i elevgrupper som skapar en ”lärmiljö”, kommunikationsmönster, utvecklingsmöjligheter och inte minst en flexibel organisation så att eleverna kan bedriva sitt lärande i stort sett var som helst inom skolan.

Vad är kompetens?

• Den kunskap som kan omsättas i praktiskt sammanhang.
• Förmåga att relatera till andra (empati).
• Ett skeende mellan läraren och eleven.
• Den tysta kunskapen (uppträdande i relation till någon)

Litteraturanvisningar

Nygren, M. Sahlin, G. Företagens kompetensbehov & morgondagens arbetsmarknad. S A F. 2000 

Johnson, A. Ett land av tjänster. Svensk handel tjänsteföretagen. Stockholm. 1999

Mauduit, J. Rapport från en studieresa . Kalmar, oktober 2000.

Grönqvist, M. Rapport från ämnes rådet. Lärarförbundet nr 5. Oktober 2000.

Lokalt kollektivavtal om lärares arbetstidssystem betingat av skolutveckling. Bilaga nr 3.1998

Arbetslag - portföljmetodik. Rapportredovisning av projekt "skolutveckling". Jenny Nyströmsskolan. Kalmar. 1999-2000

Mauduit, J. Ansökan om KY utbildning inom området "upplevelsenäring". Kalmar ht 2000.

Mauduit, J. Yrkespedagogik. Moment 1. Tankar om yrkesområdet från strukturförändring till arbetsmarknadsbehov och kompetens.

Basgrupp2                                                                 Kalmar 00-11-15

Ann Atterkrantz                                                              

Christin Langå                                                                  Delkurs 1:2

Jacky Mauduit                                                                                                                                                                                                                                                                                          

Breda kunskaper – Vad är det?

Inledning

Under våra träffar, som förberedelsearbete inför sammankomsten 2, valde vårt arbetslag att arbeta fram en rapport som skulle belysa de breda kunskaperna som gemensamma nämnaren för Oss inom följande yrkesområden: frisör - skräddare- och kockyrket. När vi i vår grupp diskuterade så kom vi fram till viktiga baskunskaper som vår arbetsmarknad skulle behöva inom de områden som vi i vår grupp jobbar med. Vi har inte rangordnat de s.k. breda kunskaper för det är så mycket som vi väver in i vartannat, att alla skulle vara med på det sättet. Inringade breda kunskaper av stor betydelse inom basgrupp 2 :s yrkesområde är:

·        Problemlösningsförmåga och kreativitet.

·        Utvecklad kommunikations- framträdandeteknik.

·        Kvalitets- och kundtänkande.

·        Socialkompetens.

Övergripande utvecklingstendenser inom dessa ovannämnda yrkesområden, som format dessa kompetenskrav

Hantverksprogrammet, frisör, är en yrkesförberedande utbildning, där eget tänkande och analyserande har stor betydelse. Frisören ställs ofta inför en kund som kan vara helt obekant, och hon ska med stor tidspress, kanske inom 5-10 minuter, bilda sig en uppfattning om vilka visioner kunden har om sin utstrålning, när hon lämnar salongen om en eller ett par timmar. Under de 5-10 minuter måste frisören lösa alla problem som kan vara till för/och nackdelar för det arbete hon står inför. T.ex. är kvalitén på håret den rätta för den önskade frisyren? Passar kunden i den önskade hårfärgen? Är den önskade frisyrformen något som går att genomföra utifrån kundens ansikte – och huvudform?

Ett annat scenario kan vara en kund som inte har några egna uppfattningar om hur hon vill se ut när hon lämnar frisören. Då krävs det förutom tidigare nämnda problemlösningsförmåga, att hon är kreativ nog att sätta kundens förutsättningar i en frisyr som hon tycker kunden passar i och dessutom kunna övertyga kunden om att det är rätt frisyr för henne.

Här kommer man i på kommunikations- och framträdandeteknik, som ju i ovannämnda är av stor betydelse.

Frisören behöver i många fall ha en mycket god kvalitetsuppfattning, därför att dagens och morgondagens kunder är mycket medvetna om kvalitén när det gäller mode och trender. Kunden har mycket stora möjligheter att skaffa sig insikt i hur trenderna ser ut inom frisyr- och modebranschen via bl.a. massmedia och video samt bioutbudet. Frisören arbetar med en mycket mode- och trendmedveten kundkrets. Inom frisörbranschen är kvalitén ofta detsamma som rätt trend. Goda kvalitéer – och grundkunskaper är nödvändigt för att kunna utföra nya modetrender.

Jag har utgått från att man blir skräddare, sömmerska eller designer. (inom mitt område finns det ju väldigt många fler yrkesalternativ). Det är många som fungerar på att öppna eget eller drömmer om att bli en väletablerad designer. För att kunna gå vidare så måste man ha ett kreativt tänkande, ligga före med vad som skall komma, kunna visa upp och tala för vad man har skapat. Den som öppnar eget skrädderi måste kunna ta hand om kunderna när de kommer. Få reda på önskemålen. Skaffa bra relation så att kontakten med kunden känns rätt. Man måste bli ett ”proffs” på att hantera kunderna inte bara när de kommer utan även när man börjar diskussionen om vad dem önskar få hjälp med. Vet nu inte personen vad han vill ha, skall man kunna hjälpa till med kvalitet och modell. Här kommer problemlösning och kvalitet in. Som skräddare skall man se vad kunden passar i, ha blick för färg och form. Detta innebär att man skall kunna titta och se hur linjerna (sömmarna) skall gå. Skall de förlängas? Förkortas? Bredas eller på något sätt trollas bort eller trollas dit något? Ibland kommer de även med sådana idéer som man verkligen måste tas i beaktning, om de går att genomföras eller ej. Här gäller det då att fundera ut hur man skall göra så att det utåt sett, ser ut som det var tänkt.

Målet med matlagning, är att sträva efter en kombination av klassiska och moderna anrättningar som är konstnärligt tillagade men ändå enkla med dekorativt utseende. Kockyrket förenar alltså mat intresse med skapande fantasi. Arbetet är dessutom tekniskt avancerat vad gäller att tillämpa de grundläggande matlagningsmetoderna, att behärska råvaruhantering och ekonomiska beräkningar samt att ha en känsla för timning och organisation. Arbetsuppgifterna varierar beroende om man arbetar i ett traditionellt eller hög rationaliserat kök. Problemlösningarna kan vara båda kvalitativa eller kvantitativa.

Ett restaurangkök är unikt som produktionsenhet eftersom där pågår dels produktion och dels direkt försäljning. Det ställer stora krav på organisatorisk och initiativförmåga. Kocken ställs dagligen för nya problemlösningar för att klara kökets mångsidiga uppgifter i och med råvarornas skiftande kvalitet, matgästernas olika värderingar och uppfattningar samt anrättningarnas variation. Eftersom köksarbetet är ett flöde av råvaror och produkter som skall beredas, tillagas, presenteras och serveras behöver dessa moment utföras i lag med ett gemensamt bestämt mål i sikte: Nöjda gäster. Varje medarbetare utför någon del av det som skall generera i ett slutresultat (maträtt, måltid). För att processen (matlagning) och försäljningen (servering) skall löpa i varandra måste det finnas ett gott kommunikationsnät där relationerna mellan medarbetarna prioriteras för hela arbetsförloppet i ett senare skede. Detta kräver en rak och saklig kommunikation i förloppets alla delar när det händer så mycket på en gång omkring en. Ett arbetslag har större kapacitet och kunskap än en enskild person, relativt sett och det är denna fenomen som skall utnyttjas i köksarbete.

Målsättningen är nöjda gäster men ofta är det kunder som inte upplever det så och gäster som uttrycker sitt missnöje. Det mänskliga samspelet sätts på prov. Det är verklighetsuppfattningar och situationer som är avgörande för att ge gästen en total upplevelse av exempel vis en måltid. Måltidsyttringar skall lyftas fram för att skapa gynnsamma helhetsperspektiv. Det gäller att gestalta stämningen, produkten, rummet, mötet och styrsystemet.

Det visar sig att kvalitén är lättare att skaffa sig än serviceförmåga, och därför är kundservice en mycket viktig punkt i frisöryrket i framtiden. Socialkompetens är en vidgad del av kundservicen och där måste man fördjupa kunskaperna i utbildningen till frisör. Ungdomen av idag har en relativt god social kompetens, mycket beroende på alla TV program som enbart handlar om relationsproblem. Eftersom det är dominans av kvinnor inom frisöryrket, borde det vara lättare för dem att utöva den sociala kompetensen. Kvinnorna förmodas vara skickligare än män på det området.

Kocken och servitrisen måste anpassa sig till dagens förändringar som är en följd av internationaliseringen, andra upplevelser av restaurangbesök, avskaffningen av motboken och annorlunda restaurangkultur. Kocken skall också tillfredsställa gästens behov och önskemål.

Det kan handla om produktkvalitet såsom hygienen, råvaran och beredningen. Det kan också uttrycka sig i etisk kvalitet som kan vara präglad av kultur, den allmänna, den regionala och personliga uppfattningen. Kocken måste sätta gästerna i centrum. Han måste uppmärksamma de ovannämnda faktorerna som påverkar gästens helhetsupplevelse. Jag kan konstatera att attitydförändringar till yrket och restaurangbesöket ur gästens synpunkt, ungdomens intresse för restaurangnäringen, det växande kostintresset för mat – myter – hälsa och uppmärksamheten massmedialt och regionalt har inneburit att kocken har blivit mycket mer kvalitetsmedveten. Kocken har satt maträtten i ett större sammanhang som matkulturen gestaltar. Med detta, menas allt från matens beredning, tillagning, servering och intagande samt de tankar och föreställningar om mat som delas av människor och grupper. Ur kursen matkultur. 10 p vid Umeå Universitet.

Den sociala kompetensen enligt min uppfattning bromsas i skolorna p g a skolmiljön och skolkulturen som är olika skäl nog till att forma individualister. Eleverna behöver komma ut, växa i sitt yrkesroll i relation med vuxna och yrkesmän för att de skall ta den rollen på allvar och inhämta social kompetens. Att läsa sig till social kompetens är inte tillräckligt. Det skall praktiseras i relation med samarbete i arbete och i en verklighetsanpassad miljö. Att lära sig i arbetet ger förtrogenhet med normer och krav i arbetslivet. Detta bidrar till att utveckla servicekänsla och socialkompetens. Dagens kursutformad skolorganisation, isolerar eleverna från varandra. Arbetsformerna som grupparbete varar inte tillräckligt länge för att det är dags för någonting nytt. Eleverna engagerar sig inte och har inte heller anledning att engagera sig på samma sätt som personalen på ett företag. De saknar kontinuitet i arbetet för att de skall få den trygghet, förtrogenhet, självförtroende och den image kring sig som de behöver. Skolan har inte förmåga att uppfylla elevernas mål. Den verkar vara handlingsförlamad i vissa avseenden. Eleverna saknar en fast punkt i tillvaron och respekt för varandra. De har svårt att väva in andras uppfattningar och värderingar i sin egen arbetssituation. Detta måste brytas för att eleverna skall kunna höja sin sociala kompetens i relation till omständigheterna som råder.

Det sociala uppdraget som skolan har gentemot eleverna, d.v.s. att skapa harmoniska medborgaren som vågar yttrar sig i ett demokratiskt system har tagit nya dimensioner som bör omvärderas om skolan skall lyckas med sitt uppdrag.  

Med alla nya material som framställs så måste skräddaren kunna forma mönstren så att tyget kommer till sin rätt. Nu är det väldigt mycket nya stretch - tyger och då kan man inte använda grundmönstren som de är, utan måste ändra dessa på ett sätt som man inte gjort tidigare. Här kommer miljötänkandet in när man framställer dessa nya syntetmaterial för stretch- tyger används stenkol, petroleum, ammoniak, kalk m.m. Är detta vi skall använda i framtiden? Det blir billigare att använda dessa material än de naturfiber som vi från början använde.

Vilken av de listade kompetenserna är dagens arbetare i god respektive mindre god besiktning av ?

1.      Ekonomiskt tänkande

2.      Miljömedvetenhet

Allt fler och fler frisörer blir egna företagare, då tendensen att äga en ”hyrstol” ökar. Vilket betyder att de har ett eget företag ofta som företagsformen Enskild Firma. I ett sådant bolag har ägaren ansvar för bl.a. inköp, löner, sociala avgifter, hyra, försäkringar och bokföringsuppgifter. Den kompetensen måste den yrkesutövande frisören själv stå för, eftersom den här storleken av företag ej har ekonomiska resurser att köpa den kompetensen. I framtiden kommer nog den här typen av företag att utökas, och frisören kommer att arbeta i team med andra yrkesutövare med närliggande kompetens. Frisören kommer att vara ” sin egen” men under samma tak som övriga utövare inom skönhets- och kroppsvård.

Miljömedvetenhen ökar hos allmänheten, och detta ställer krav på frisören, då hon använder mycket kemikalier för att utöva sitt yrke. Tänka sparsamt med produkter, vatten, papper o.s.v.

Finns redan men kan utökas. Alternativa, miljöanpassade produkter för att minska kemikalieanvändningen av skadliga ämnen är också något som behöver utvecklas.

Etiska, ekonomiska som miljömässiga hänsyn vid val av råvaror och produkter är avgörande för kocken i dagens medvetna samhälle. Det kan vara av stor vikt när yrkesutövaren skall marknadsföra och profilera sina produkter. Branschen består i majoritet av småskaliga och medelstora företag som skall utveckla nya och trendiga sätt att förädla, tillaga, presentera och sälja anrättningar och måltider på ett ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt sätt. Detta fordras kompetens och praktiska tillämpningar. Skolan brister i det avseendet trots att hänsyn till miljön är ständigt närvarande i verksamhetens alla led. Inköpsrutiner och förståelse av ett relevant urval av inredningsmaterial, rengöringsprodukter och livsmedel påverkar miljön, ekonomin och resultatet. Dessa faktorer borde tas upp till diskussion mycket oftare än vad det är brukligt. Det är för lätt att starta ett eget restaurangföretag men detta räcker inte för att lyckas i det långa loppet. Det gäller först och främst att vara konkurrenskraftigt och veta hur man ytterligare kan stärka denna konkurrens via en effektiv marknadsföring. Det vill se till gedigna ekonomiska kunskaper. Du måste t.ex. ha klart för dig gästkategorier som du har att göra med så du kan lägga upp en lämplig ekonomisk planering.

Yrkeslärarna borde fördjupa och aktualisera sina yrkeskunskaper genom att de inhämta ny kompetens i näringslivet. Detta skulle bidra till förtrogenhet och större självkänsla hos läraren samtidigt som läraren skulle förstärka sitt ledarskap. Det skulle dessutom förverkliga de samhälleliga och arbetsmarknadens strukturförändringarna hos läraren. Det räcker inte att läsa sig till de förändringarna som ledder till ny kompetens hos medarbetarna utan en viss empiri.

Detta skulle vara till gagn för eleverna som skulle få det senaste inom yrket, samtidigt som läraren skulle lättare kunna kvalitetssäkra verksamheten.

Yrkeslärarna behöver fortbildning för att framför allt kunna behärska innehållet i de nya kurserna på programmen samt bredare kompetens för att bl.a. lättare kunna lägga ut tjänsterna på programmet, då är det fler lärare som behärska samma ämne. Detta blir konkurrensrelaterat och höjer utbildningsnivån avsevärt.

Läraryrket är multidimensionellt. Flera saker händer samtidigt, hela tiden. Det gäller att ha bra simultantkapacitet och orka med de dagliga uppgifterna. Att tillfredsställa elevernas behov, svara för hela klassens arbete, skapa betingelser för elevernas utveckling samt ta hänsyn till sociala dimensioner. Det är för mycket begärt. Det finns inte tid till allt det. Det kan få vem som helst att tappa tålamod när som helst samtidigt som det behövs en stor portion av ledarskap och social kompetens. Man måste vara född till lärare för att klara av dagens krav på läraryrket.

Likheter

De tre yrkesområdena vi berört, har många beröringspunkter. Kompetenserna som eleverna får i alla tre program är likartade. Dessa yrken är trendkänsliga, kvalitetsmedvetna och fokuserar hela tiden på nöjda kunder/gäster. Småskaliga och medelstora företag med viss profilering tycks vara framtidsvisioner, där ekonomi och kundtänkande har en central roll. Urvalet av råvaror och material har en avgörande betydelse för miljön. Yrkesutövaren ges stort utrymme för eget ansvar och kreativitet.

Vi tycker att våra elever behöver fördjupade kunskaper om social kompetens eftersom alla tre yrken fokuseras på att arbeta i direkt kontakt med människor. Våra elever måste vara tillmötesgående och entusiasmiska inför de uppgifter som de kommer att bemöta i framtiden. De måste vara uppmärksamma på kundernas/gästernas önskemål och behov om varför dessa kunder anlitar våra tjänster samt förstå skälen till gästernas restaurangbesök. Hur skall jag delge kunderna/gästerna mina färdigheter för att tillfredsställa deras behov?

  

Skillnaderna

Jag förmodar att Hotell- och restaurangprogrammet behöver intensifiera språkkunskaperna samt lyfta fram etniciteten på en hel annan nivå eftersom yrket är präglad av dels internationella företeelser, dels möten mellan människor och kulturer. Ungdomarna som har för avsikt att ge sig iväg till utlandet behöver bättre beredskap för att klara av arbetet på ett anständigt sätt utanför gränserna. Vi har också fått många nya kulturer och traditioner inom livsmedelsområdena genom den ökade invandringen och ökade resvanor till främmande kulturer. Detta gör att nya krav ställs från konsumenterna på nya typer av produkter. Restaurangbesöket har en annan innebörd som de anställda skall ta till sig.

Hantverksprogrammet har däremot större behov att satsa på tekniska lösningar i förhållande till kundernas önskemål i harmoni med snabba och kreativa beslut, när det gäller frisöryrket eller i harmoni med ett långsiktigt tänkande, när det gäller skräddareyrket.

 

Yrkespedagogik                                                              Kalmar 28-11-00

Jacky Mauduit

                                                    Moment 3

Analys av förändringar i efterfrågan och  kompetensbehov

·        Vad är kommunens programmål med utbildningen?

·        Vad visar skolplanen?

·        Vad har hittills uppföljning och utvärdering av decentraliseringen lett till ang. kommande beslut?

·        Vilka metoder används för att analysera arbetskraftsbehoven?

·        Hur har utvecklandet av kursplanerna i vissa specialutformade program gått till?

·        Hur motsvarar analysen av utbildningens innehåll och form behoven och efterfrågan?

·        Vilka strategier tydliggörs på kommunal-, skol-,  programnivå?

·        Vad vill vi låna från varandra?

Strategier på olika nivåer

”Skolan är beroende av det politiska systemet och de kännbara marknadskrafterna som tycks vara de drivande krafterna bakom skolans utveckling. Ekonomiska beslut kontra prestationskrav och resultat är avgörande faktorer i denna utveckling. Styrningen av skolan, ett system med ramar, regler, mål och resultat som alla i skolans värld skall diskutera kontinuerligt, innebär ett omfattande lärar- och elevansvar. Dessutom skall styrningen i skolan och mångtydigheten prioriteras och sättas i relation till det ovansagda. en gedigen beredskap är ett krav för att genomföra ett så gigantiskt arbete”. Ur delkurs 1:1, Mauduit. Oktober 2000.

Ett politiskt program måste ta ställning, visa på taktik och strategier. Det gäller i första hand att tillgodose elevernas förstahandsval inom en utbildning och därmed anskaffa tillräckligt med utbildningsplatser i ett gymnasieprogram i förhållande till den rådande situationen inom ekonomiska och arbetsmässiga behov. Den politiska maktkampen styr utvecklingen mer än någonsin, eftersom kommunen är skolhuvudmannen för gymnasieskolan. Om dessa politiska beslut resulterar i ekonomisk tillväxt för kommunen, skapar utvecklingspotential och rekryterar framtidens medarbetare i regionen, då är dessa beslut uppenbara, samtidigt som det gäller att uppfylla medborgarnas önskemål. Gör man det eller är det andra faktorer som påverkar besluten? Jag tror att drivkrafterna har växlat över tid. Skall skolan enbart utbilda för samhälls- och näringslivsbehov? Mycket tyder på det! Livet ses idag som ett projekt.  Det kan formas efter individens egna förutsättningar. Alla synpunkter och perspektiv på hur framtidens lärande bör utformas är värdefulla. Det talas mycket om lärarrollen, en professionell lärare som skall ta ansvar för yrkets praktiserande och utveckla många olika ”kunskapsprofiler” . Läraren skall vara en professionell yrkesman. Vilka strategier och vilken handlingsberedskap skall lärarkollegiet utrusta sig med för att bemöta och upprätthålla denna mångfald som dessa kunskaper innebär. I grupp nr 2, besitter vi såna kunskaper som kan relateras till kvalitets- och kundtänkande, där vi förenar tradition, kultur och framtidsvisioner. Dessa kunskaper utgör grunden för hantverksyrken och förenas med service, social kompetens med mera, för att tillgodose kundens och gästens skiftande behov av service, standard och lyhördhet. Detta bidrar till en kvalitetshöjning av dessa branscher som hantverk, frisörbranschen och restaurangnäringen, vilket är till gagn för människans ”livs- upplevelser”. En förnyelse av våra branscher på människornas villkor, ser jag som framtidsvisioner. Det skulle ta sig uttryck i ett ständigt sökande efter affärsmässiga profiler i småskaliga och medelstora företag, där yrkeskunnandet prioriteras i kombination med kulturell identitet som människorna alltid har ägnat sig åt. Kläder, mat och kroppsvård skapar och bidrar till att vidhålla denna kulturella identitet. Återupplivande ger oss möjligheten att se tillbaka till en tid och en kultur som är genuin och äkta genom en s k ”revitalisering ”, i livets alla områden. Jag tror inte att vårt önskemål är att längta efter samma mat, frisyr, manikyr eller kläder i hela världen. Ett statiskt samhälle har aldrig funnits. Medvetenheten när det gäller bl a det ovannämnda har ökat med turistresor, invandring, informatik, IT och inte minst handel. Den fackliga, merkantila och sociala påverkan har funnits i alla tider och kommer alltid att finnas. Utbildningssystemet skall ha ett stort mått av fria val och bygga på elevernas behov, intresse och förutsättningar för att dels göra utbildningen attraktiv, dels profilera utbildningen gentemot de lokala arbetsmarknadsbehoven. Andra viktiga krav på förnyad kompetens kan vara serviceanda, kommunikation, IT, estetiska, etiska och etniska aspekter för att möta näringslivets mångfaldiga och flexibla behov.

Skolpolitikens mål

Riksdag och regering sätter upp målen och riktlinjerna för vad eleven skall lära sig. Skolan skall sedan följa riktlinjerna så att målen uppnås på ett bra sätt samtidigt som varje skola skall ha en arbetsplan (1 kap, 12& i gymnasieförordningen) som har till uppgift att profilera verksamheten. Denna lokala arbetsplan förstärker beskrivningarna av de arbetsprocesser som tillämpas inom verksamheten för att uppnå målen och som är lika viktiga som resultatet. Vi får inte glömma att målen för skolpolitiken tar gestalt i läroprocesserna mellan elev och lärare. På Jenny Nyströmsskolan i Kalmar är nyckelorden för en framtidsvision följande: ”Meningsfull utbildning i ett vänligt klimat och i en god miljö”.  Det högsta beslutande organet, direktionen, inom Kalmarsunds gymnasieförbund där Jenny Nyströmsskolan ingår, har antagit i sin ledningsdeklaration följande övergripande mål :

·        Förbundet ” ger nyckeln till livslångt lärande genom att stimulera till Nyfikenhet, Nytänkande och Nybildning”.

·        Den goda skolan innebär en prioritering av elevstödet, flexibilitet i utbildningen, fullständiga betyg , att elevens behov sätts i centrum samt inflytande och demokrati.

·        Skolan och omvärlden som betyder närmare samarbete med både grundskolan, högskolan och näringslivet samt regional och internationell samverkan.

·        Det pedagogiska mötet med fokusering på eget lärande med helhetssyn, flexibel lärarorganisation, spetsutbildningar, språk och IT förstärkning.

·        Kvalitet och uppföljning med upprättande av utvärderingsplan och informationssystem.

·        Livs-kunskaper som värdegrund för vuxenlivet. Ur skolplanen 1999-2002. Kalmarsunds gymnasieförbund.

Den mål- och resultatstyrda organisationen som skolan har blivit, med mångtydiga snarare än entydiga avsikter som förr i tiden, måste bli föremål för ständiga tolkningar av oss lärare. Dessa tolkningar måste lyftas fram och omsättas i mer konkreta verksamhetsuppgifter. Genom decentralisering flyttas komplexiteten från central till lokal nivå.

Vi måste ge politikerna och andra beslutfattare inom skolans värld, bättre förutsättningar att fatta ”riktiga” beslut rörande arbetsorganisationen, arbetsmiljön o s v… Därmed bidrar till en bättre tillvaro för alla i skolan med mindre ohälsa och större möjligheter till personlig utveckling och väl befinnande.

Lärande och organisation av kunskap och kompetens

Förutsättningar för lärande och kompetensutveckling skiljer sig idag kraftigt mellan skolorna. Vi är på väg till att kompetens och lärande är skolans viktigaste konkurrensmedel och den blir avgörande för hur skolan organiserar arbetet. I det fallet genomförs förändringar avsedda att styrka hur vi tänker? Hur man lär sig i och kring arbetsuppgifterna? Vi forskar inom skolan för att bättre förstå lärandeprocesser och dess hinder och möjligheter i skolan och arbetsliv. Hur organiserar man för lärande och kompetensutveckling inom skolan och vad är det för kunskap som behövs? Vilka krav ställer förändrade arbetsuppgifter och organisationsformer på lärande hos individen och skolorganisationen? Det måste tilläggas att politikerna försöker balansera de olika mål och riktlinjer och bromsa olika idéer som förekommer i skolorna inom gymnasieförbundet så att en viss likvärdighet uppstår i åtskilliga verksamhetsfrågor. 

Medarbetarstyr och samverkan i arbetslag

Grundsynen med arbetslagen är att det totala ansvaret för administration och undervisning läggs på varje arbetslag. Uppdragen för lärarlagen kan vara:  ansvar för elevernas studieresultat, pedagogiska och ekonomiska möjligheter, att diskutera mål i undervisningen, planera, följa upp och utvärdera resultatet samt förfoga över en skolledarroll. Genom denna arbetsform kan man stämma av med varandra på olika nivåer i undervisningen och detta ger bl a en större helhetssyn för både lärare, elever och skolledning. Det blir allt vanligare att arbetslag och ledning för skola samverkar för att bidra till utvecklingen av personal, elever och effektiviteten. I en sådan samverkan framkommer också kunskap om de olika grupperna, särpräglade behov och perspektiv. Gemensamma  ämnesövergripande planeringar inrättas av arbetslagen som fokuserar på lärandet i första hand och inte kursmålen. Det är alltså elevernas förhållningssätt rörande hur man lär sig som arbetslagen skall vara uppmärksamma på. Hur man lär sig? Arbetslags- och skolorganisationen ses över varje år. Ambitionen är att ge eleverna vad de vill ha och detta utgör skälet till en förändrad och flexibel organisation. Det gäller att hitta nya vägar för att infria elevernas intentioner.

Flexibilitet inom utbildningen och arbetsmarknaden

Det gäller att kontinuerligt anpassa utbildningen till samhälls- och näringslivsförändringarna. Ambitionen är att ge eleverna vad de vill ha och tillfredsställa marknadskrafterna. Av det skälet skall en lärarorganisation och dess aktörer vara föränderliga och flexibla. Alla måste känna sig delaktiga i arbetets utformning. En rak och saklig kommunikation kan vara till hjälp för att uppnå bättre resultat, tolka målen på ett konstruktivt sätt, höja effektiviteten och granska läroprocesserna. ”Nya idéer skall prövas och klimatet skall vara tillåtande. Ledarskapet karaktäriseras av att styra efter tydliga mål”. Ur en skola för framtiden! Bilaga nr3 till lokalt kollektivavtal om lärares arbetstidssystem betingat av skolutveckling. 1998.

Inom Kalmar kommun har man utsett en rekryteringsgrupp som har till uppgift att sammanfläta idéer om hur man skulle kunna göra vissa utbildningar attraktiva tex. industriprogrammet för att locka ungdomar till att välja ett sådant program i större utsträckning.  Olika lösningar kan vara:

·        Gymnasiemässa med informantiska uppgifter.

·        Utläggning av samtliga praktiska inslag på olika företag. Skolan lär ut de breda kunskaperna och att yrkesläraren handleder eleven direkt på arbetsplatsen.

·        Inrättande av ett utvecklingscentra med uppgift att förse skolan och företaget med yrkeskompetens och gestalta yrkesutbildning på ett positivt sätt.

·        ”Medverka till att informationen inför valet till gymnasieskolan utvecklas”. Ur den lokala arbetsplanen på Jenny Nyströmsskolan. 2000.

Politiker, skolledning och arbetsmarknadens representanter måsta vara delaktiga i förändringarna för att det skall generera i verkliga förändringar. ”Det krävs också en annan sorts person än den klassiska läraren som sköter sitt och stänger sin klassrumsdörr för omvärlden”. Ur arbetslags – portföljmetodiksrapportredovisningen av projektet: skolutveckling. Kalmar. 1999-2000. Lärarna måste hämta gemensam kraft i arbetslaget för att våga påverka sitt handlingsutrymme och tillfredsställa elevernas behov i en marknadsorienterad skola som politikerna vill se den. Ur Moment 1 s. 4. Mauduit. Kalmar. Oktober 2000.

Det gäller att hitta nya arbetsformer för att infria elevernas intentioner. Kollegiet måste ha en god förmåga att anpassa sig till olika sammanhang. Diskussionerna i arbetsgrupperna borde oftast handla om helhetsperspektiv. Detta ger möjlighet till delaktighet och flexibilitet på alla områden i organisationen. Enligt de grundläggande värdena i Lp f 94 (1:1), skall eleven ges möjlighet till att utöva inflytande på undervisningen och tar ansvar för sina studieresultat. Läro- och kursplaner lämnar stort utrymme för lärare och elever att tillsammans, välja arbetssätt, material och metoder för undervisningen. Eleverna skall ta och ges ansvarsfrihet i jämförelse med företagets medarbetare som ” tar ansvar för att produkter och tjänster motsvarar kundens förväntningar. De anställda fattar egna beslut i stället för att vänta på besked från chefen”. Ur företagens kompetensbehov och morgondagens arbetsmarknad. S A F

2000. Moritz, J. Stora Enso Pulp. s 13. Gävle.

I vissa branscher går företagen samman eller samarbetar i kedjor för att koncentrera sig på kvalitet och vara mera konkurrenskraftiga på marknaden. Internationella företag utvecklas till samverkande nätverk. Det gäller att visa upp sina färdigheter och uppnå en hög ambitionsnivå vad gäller kundkontakt i en globaliseringsanda. Marknadsekonomi är bäst när det gäller att fördelas varor. Jag ser skolan som en komplex kunskapsverkstad med betoning på det framtida lärandet och sökandet efter livs - och ämneskunskaper i harmoni med varandra, där lärarlaget fokuserar på lärandet i arbetet och lyfter fram varierande förhållningssätt till lärandet. Traditionella klasser ersätts av arbetsenheter samtidigt som lektionerna omvandlas till arbetspass. Föreläsningsformerna kombineras med arbete i elevgrupper som skapar en ”lärmiljö”, kommunikationsmönster, utvecklingsmöjligheter och inte minst en flexibel organisation så att eleverna kan bedriva sitt lärande i stort sett var som helst inom skolan.

Uppföljning av verksamhetens mål och resultat

I skollagen står det att eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Det är på verksamhetsnivån som det praktiska elevinriktade arbetet sker och det är där som grunden för att kvalitetssäkring måste ligga och undervisningskvaliteten ytterst kommer till uttryck. Det gäller inte att endast säkra kvalitén i skolan utan kontinuerligt förbättra den. Arbetsplanen till varje kurs liksom betygskriterierna måste vara förankrade i de individuella studieplanerna samt övriga mål i gällande planer och metoder. Kursmålen samt betygskriterierna presenteras för eleverna, diskuteras och förändras efter behov, efter elevernas erfarenheter. Att hålla sig à jour med de strukturella arbetsförändringarna är viktigt så att undervisningsprocesserna lättare kan utvärderas. Hela tiden skall eleverna ges möjlighet att utöva inflytande på undervisningsprocesserna och ta ansvar för sina utvecklingsmöjligheter och resultat. Friutrymmet gör det möjligt för både lärare och elever att bestämma över arbetssätt och val av metoder samt material. Samspelet mellan vad som är relevant i undervisningen i form av kunskaper och färdigheter samt elevernas delaktighet i undervisningens uppläggning, är avgörande ur kvalitetssynpunkt. Lärarens ansvar är att vara uppmärksam på detta samspel och informera eleverna om vilka möjligheter som finns i undervisningen för att uppnå dessa mål. Målen skall kunna  utvärderas och revideras genom relevanta frågor som kan bidra till att underlätta för en utvärdering. Hur når vi målen? Vilka stöd eller hinder förekommer för att målen skall kunna nås? Arbetar alla för samma mål? Vilka mål skall vi tillämpa? Vem bestämmer målen? Den vanligaste metoden för kvalitetssäkring av undervisningen är kursplanernas innehåll och betygskriterierna samt kommunens målstyrning genom skolplanen. Alla former av tester kan användas som komplement till utvärdering. Kontinuerliga muntliga utvärderingar är också av stor vikt för lärarens bedömning som är ett försök att beskriva och förklara hur undervisningen och effekterna av detta har gestaltat sig. Det kan också visa elevernas utveckling i rätt riktning. Utvärderingen förstärker denna riktning och ger svar på ökat resultat i förhållande till diverse faktorer. Dessutom utgör detta en kontroll av att besluten i processerna förverkligas och därmed ger underlag för fortlöpande verksamhetsproduktivitet och effektivitet. Det ger en bild av hur skolan använder sina resurser för att utveckla eleverna och hur samhället använder skolan för att producera lämpliga medborgare.

Litteraturanvisningar

Nygren, M. Sahlin, G. Företagens kompetens behov & morgondagens arbetsmarknad. S A F. 2000.

Johnsson, A. Ett land av tjänster. Svensk handel tjänsteföretagen. Stockholm. 1999.

Skolplan. 1999-2002. Kalmarsunds gymnasieförbund.

Lokal arbetsplan. Jenny Nyströmsskolan. 2000.

Mauduit, J. Rapport från en studieresa. Kalmar, oktober 2000.

Grönqvist, M. Rapport från ämnesrådet. Lärarförbundet nr 5. Oktober 2000.

Lokalt kollektivavtal om lärares arbetstidssystem betingat av skolutveckling. Bilaga nr3 1998.

Arbetslag – portföljmetodik. Rapportredovisning av projekt ”skolutveckling”. Jenny Nyströmsskolan. Kalmar. 1999-2000.

Mauduit, J. Ansökan om KY utbildning inom området ”upplevelsenäring”. Kalmar ht 2000.

Mauduit, J. Yrkespedagogik. Moment 1. Tankar om yrkesområdet från strukturförändring till arbetsmarknadsbehov och kompetens. Oktober. 2000

Salomonsson.A (Red). Bringéus. Nils-Arvid. Mera än mat. Carlsson bokförlag. 1987.

Skollagen. Lp o 94 0ch Lp f 94.

Gymnasieförordningen. 1 kap, 12 &.

Arbetslivsinstitutet. Hemsida 2000. 

Yrkesdidaktik                                                 Kalmar 13-12-00

Basgrupp 2                                                                      Delkurs 2:1

Skolverkets rapporter 177-179 om gymnasieskolans dimensionering, likvärdighet, kvalitet, valfrihet och ekonomi.

Lärarrollen i samverkan med näringsliv och högskola.

Gymnasieskolans dimensionering och dess motsättning

Dimensioneringen av gymnasieskolan avgörs av elevernas val i de flesta kommunerna, så även inom gymnasieförbundet i Kalmar. Politikerna tittar inte så mycket på vad arbetsmarknaden vill ha för kompetens. Elevernas intresse för viss utbildning styr i första hand. Därigenom skapas den motivation hos eleven som krävs för att denna skall gå vidare i skolans värld. Eleven sätts i centrum.

Vilka är framtidsvisionerna med planeringsarbetet i skolorna kontra arbetsmarknadsbehoven? Kan brist på sökande belasta gymnasieskolan? Det som är anmärkningsvärt är att dels vill beslutsfattaren utvidga och stärka  gymnasieskolans programutbud för att locka ungdomar och erbjuda dem en likvärdig utbildning, dels vet man att detta resonemang inte kommer att kunna överleva hur länge som helst, p g a sviktande elevunderlag. Farhågor med denna politik är att programmen slår ut varandra. Elevernas val kommer att utgöra konkurrensmedel för att skolan skall bli populär så att den kan profilera sig på likvärdighetens bekostnad. Dessa strategier leder till politisk oenighet som motsäger sig regeringens och riksdagen beslut om likvärdighet i skolan. ”Det skall vara en likvärdig utbildning inom varje skolform, varhelst den anordnas i landet samt att utbildningen ska ha lika värde inför vidare studier eller yrkeslivet. Ur skollagen av år 1985 1 kap.2 &. 

Om jag ex vis hänvisar till HR – programmet, kan det konstateras att det finns ett uppsjö av utbildningar som förfogar över detta program. Det visar sig att innehåll och form i undervisningen trots gemensamma målbeskrivningar, varierar kollosalt mycket. Detta leder till en större rörlighet mellan skolorna som i sin tur ställer till det för politikerna och ekonomin. Eleverna söker sig till skolor med bättre ryckte. Motsättningarna är många och komplexa. 

Jag tror att ett samarbete på interkommunal nivå där man tar tillvara varje skolas eller kommuns kompetens kan vara till fördel för Kalmar län. Det skulle kunna gälla att samordna olika attraktiva utbildningar och arbetsmarknadsfördelar för att locka ungdomar, återuppliva landsbygden och bidra till att ge småskaliga och medelstora företag nytänkande och kompetens som får ungdomarna att stanna på orten.  Inom HR – programmet har man utökat antalet utbildningsplatser allteftersom för att tillgodose elevernas behov utan att bry sig om ett långsiktigt arbetsmarknadsläge. På 90-talet var antalet arbetslösa högt inom restaurangnäringen. Två skäl till en utökning av antalet utbildningsplatser inom HR har varit dels att regionen har stort behov av arbetskraft under högsommarsäsongen, dels för att kompensera den höga personalomsättningen som ständigt råder inom branschen. De pensionsavgångar inom främst storhushållssektorn de närmaste åren lär bli omfattande vilket innebär att det behövs utbilda fler ungdomar inom denna sektor. Vi vet också att ungdomarna som har slutat sin utbildning eller under pågående utbildning är eftertraktade på arbetsmarknaden, när det gäller projekt- eller säsonganställning. De ger arbetsgivaren ett välkommet ekonomiskt lyft. Individens grundtrygghet att få en fast anställning åsidosätts. Vidare har denna anställningsform varit vanlig inom branschen då rörligheten alltid har varit omfattande.  En regional samverkan över större geografiska områden kan också vara en lösning på att ett brett studieutbud skall kunna upprätthållas samt att de nationella målen nås. Inrättande av utvecklingscentra med uppgift att förse skolan och företaget med yrkeskompetens och gestalta yrkesutbildningen på ett positivt sätt skulle behövas inrättas.

Projektets syfte och erfarenheter eller klargörandet av dimensionering av utbildningsutbudet kontra arbetsmarknadskraven och de relationer som finns mellan skola och arbetsmarknad.

Det kan konstateras att elevernas behov styr dimensioneringen av utbildningsplatserna. En intressant fråga i det avseendet är att veta lite mer strukturerat vad behoven hos ungdomarna grundar sig på. Nya kulturmönster, attitydförändringar, massmedial påverkan, framtidsvisioner och nya trender kan vara skäl nog till att önskemålen hos ungdomarna förändras och innebär att de väljer någonting annat.  Den arbetsmarknad som min bransch representerar har växt intensivt de senaste åren tack vare konsumenternas stora intressen för en ”upplevelsenäring” som skapar möjligheter för människans välbefinnande, samt ett fungerande arbetsliv i en ständig samhällsutveckling.  Den rörligheten som branschen präglas av har varit till gagn för större utbildningsinsatser som i sin tur har bidragit till en kvalitetshöjning av svensk restaurangnäring och svensk måltidskultur. Detta i kombination med en småföretagsanda, en internationalisering samt spetsutbildningar med yrkesspecialiseringar har gett upphov till en större efterfrågan på utbildad arbetskraft.  Svagheten i den processen har inneburit att drivkrafterna bakom arbetsmarknadens behov, politiska eller andra beslut om utbildningens innehåll och form har inte kunnat mötas och förenas i en blandning av framtida långsiktiga visioner. Faktorerna som branschen påverkas av är konjunkturkänsliga, mångkulturella, demografiska samt politiska.  Hur kommer det sig att den enda reglerade grunden för kommunernas utbud av gymnasieskolans utbildningsplatser är elevernas val?  (Ur skolverkets rapport nr 117). Andra styrfaktorer har kommit i skymundan. Jag tror att detta handlar om konkurrensmedel mellan kommunerna.  Många elever är osäkra på sin framtid. De ändrar sina beslut om val, när de har väl fått se programstrukturen och vad skolan begär av dem. Yrkesprogrammen är grundutbildningar. Detta betyder att ungdomarna måste färdigutbildas på arbetsmarknaden, vilket lämnar utrymme till att lära ut breda kunskaper i form av bland annat social kompetens. Den stora friheten de förfogar över att skräddarsy sin utbildning, innebär att elevernas behov förändras och försvåras i takt med utbildningstiden. De upptäcker andra kunskapsområden och satsar på någonting annat, när de har avslutat utbildningen. Det visar sig att med lämpliga breda kunskaper, relevanta kontakter och bra referenser, blir de konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Kraven på skolan och elevernas förväntningar på utbildningen har förändrats. Yrket de valt prioriteras av eleverna fastän det också förbereder dem för fortsatta studier, ett utvecklande arbetsliv och deltagandet i ett demokratiskt samhälle, i kombination med specialisering senare i livet. Det betyder en tidsödande och arbetskrävande situation. Det är behovet av en ny syn på utbildning, lärande i relation till ekonomisk omvandling, en föränderlig arbetsmarknad och ett livslångt lärande som gör skolprocessen så utmanande. Skolan måste leva upp till förväntningarna som ett mål och resultatstyrd organisation innebär.

Självständigheten kontra den goda kommunikationen

Informatik och IT bidrar till bland annat en isolering av människan samtidigt som det kan leda till frustration i handlingskraften. Det betyder att självständigheten i arbetet kommer att intensifieras både på gott och ont som synes ovan. Människan kommer att behöva bredare kompetens för att klara av jobbet efter eget huvud. Vidare kommer mellancheferna att försvinna. Detta innebär att fler gränser suddas ut mellan medarbetarna vilket lämnar fritt handlingsutrymme för var och en under förutsättning:

·        Att organisationens medlemmar har kraft och kunskap nog för att fatta riktiga beslut, leda, planera, genomföra och följa upp besluten.

·        Att dynamiken på arbetsplatsen prioriteras och ger de anställda en större arbetsmotivation.

·        Att detta bidrar till ett harmoniskt arbetsliv med mindre ohälsa och större möjlighet till personlig utveckling och välbefinnande.

·        Att den självutvecklande organisationen leder till bättre förståelse av valet av en fortgående kunskapsutveckling och resultatstyrning för varje medarbetare och därmed befrämjar medarbetarens egen reflektion och vilja om den egna praktiken och den trygga framtiden.

·        Att  organisationen har ett stomme av företagskultur som lyfter fram oupptäckt positiv läggning hos medarbetaren för att lättare sammanfoga de mjuka faktorerna som gestaltar arbetsplatsens slagkraft och därmed konkurrenskraft.

Många faktorer skall anpassas till varandra för att uppnå uppsatta och gemensamma mål. Alla måste få chansen att föreslå en god atmosfär och hjälpa till att förvalta företagskulturen och fortlöpande förbättra den.

Det politiska samspelet med skola resp. näringsliv

Samspelet har genererat i ett uppsjö av innovationer inom skola – näringsliv. Politikerna försöker överbrygga luckorna som finns mellan näringsliv och skola. Informationen har blivit mer tillgänglig för ett bredare skikt av människor. Det innebär att alla har mer att säga till om. Skolan i nuläge är inte längre den stelbenta institutionen som många beskriver den som ” Den mål – och resultatstyrda organisationen som skolan har blivit, med mångtydiga snarare än entydiga avsikter som förr i tiden, måste bli föremål för ständiga tolkningar av lärarna”. (Ur Mauduit, J. Moment 1, s.4 om decentralisering av skolan). Efter att personalen och eleverna har varit i fokus i de senare år av skoldiskussioner, är det nu viktigt att diskutera ”Hur man lär sig”? Och Vem har ansvar för vem?

Skolan har blivit ett viktigt konkurrensmedel för kommunerna. Skolan försöker hela tiden anpassa sig till lokala behov och större efterfrågan på önskemål från andra grupper i samhället och näringslivet. Innovationsprocesserna går på hög varv. Det saneras, det organiseras, det diskuteras och det förändras på alla nivåer. Relationer, förhållningssätt och arbetsprocesser lyfts fram i ett intensivare tempo än förr. En självsanering av stelbenta organisationer påskyndar dessa processer. En positivare framtoning tvingas fram hos politikerna. Kommunala intentioner knyts till privat näringsliv. Näringslivssamordnare inom kommunerna behandlar regionala som internationella frågor. Regionförbundet bidrar i sin tur med innovationsprocesser och projektidéer samt finansiering av dessa projekt. Detta är betydelsefullt i den tankeprocess som föregår överallt på våra arbetsplatser

.

I S A C O – tidningen nr 5. 2000, säger Göran Sten i en artikel om Jan Bröms att: ”skall vi kunna hålla kvar ekonomiskt attraktiva verksamheter här i landet så måste folk kunna få tjäna rätt stora pengar utan att behöva flytta utomlands”. Skulle en skattesänkning för de högavlönade och ett närmande till europeisk penningkultur öka klyftorna mellan socialgrupperna ytterligare? Eller kan dessa verksamheter bidrar till rättvisare samhälle?  Detta kan jämföras med skolan och de politiska beslut om skolan där politikerna kan önsketänka och se det man vill se det. Drastiska åtgärder om skolan får inte förekomma så att den politiska insynen och makten i skolan går förlorad. Inom ett kommunalt förbund som gymnasieförbundet i Kalmar är likvärdigheten mellan skolorna det viktigaste vad gäller fördelning av makt från skola till skola, från program till program, kortsiktiga som långsiktiga investeringar, uppföljning av arbetet och arbetsplanbeskrivningar.  Hur tillämpas begreppet likvärdighet? Elevens tillgång till ett allsidigt studieutbud är en förutsättning för likvärdighet i gymnasieskolan.

Mental struktur: Vi beter oss olika!

Det som inte sägs men ändå är underförstått, bildar grunden i vår bedömning av andra. Hur lyckas vi sammanfläta företags- och landskapskulturer, för att skapa samarbete men framförallt för att förstå tankar och idéer rörande arbetsprocesser som sker på arbetsplatsen i en heterogen bransch som restaurangnäringen utgör.

Genom att träffas och diskutera det underförstådda i det vi säger och gör, kan man börja klargöra olikheter och likheter i våra värderingar, uppfattningar och handlingar. När vi tror oss kunna företagskulturen, måste vi fortlöpande hålla diskussionerna om verksamheternas inriktning och de tillväxtprocesserna som sker där, öppna och utvärderingsbara. Att fördjupa sig i affärskultur och kommunikation kan vara ett sätt att vårda, förbättra och utveckla de affärsmässiga och ideologiska relationerna. Varje företagare tar chansen när han ser den, då det upplevs som ett bra läge för att förverkliga den. Långsiktiga strategier som kan utveckla verksamheten och generera i högre kompetens är inte att förakta trots motgångarna som en sådan verksamhet kan stå inför. Våra gäster och kunder ständigt utvärderar ständigt våra resultat.  Det gäller att prestera ännu bättre och förena lönsamhet, effektivitet och inte minst kvalitet ur ett helhetsperspektiv. Snabbheten, kreativitet och servicekänsla är honnörsord inom hantverksyrkena. Våra gäster och kunder vågar inte säga ifrån omedelbart när något inte passar. De agerar indirekt och låter det först passera för att ge motparten större handlingsutrymme. Kritiken försvagas av sig själv för att sedan återupplivas, då är kommunikationen (kollapsen) ett faktum. Det är kanske dags att vara rakare i sin argumentation och ta till andra åtgärder än fördomar, ryktesspridningar eller ord mot ord metoden. Det känsloladdade samtalet och fördömandet tar över det underdåniga. Sättet att agera, visar sig inte minst i de grupper som hade bredare syn på globaliseringen som råder i nuläget. Den internationella besöksnäringen och de olika kulturmönster som tillsynes är mycket kännbara i dagens samhälle, kommer att prägla branschen mer och mer. Denna mångfald kräver större öppenhet och flexibilitet som kan generera i tillväxtprocesser samtidigt som ett aktivt deltagande i kunskapsutvecklingen är en förutsättning för att uppnå resultat.

Framtidsvisioner

Förändringarna kommer att fortsätta i all snabbare takt. ”Hierarkiska modeller monteras ner för att lämna utrymme åt plattare organisationer.  (Ur skolrapport nr 179. s, 30. Deiaco. 1986:135). En kombination av det tekniska, estetiska och språkliga kommer att behövas för att skapa upplevelseprocesser som tillväxt. Det gäller ex vis inom min bransch, att se helhetsperspektivet och sätta det i ett sammanhang, i ett koncept där måltiden, aktiviteterna och regionala företeelser gestaltas. Det kan vara kulturturism, förädlingsföretag och restaurangnäring, från idé via råvara till produkt som gestaltas så att kosten, miljön, hälsan, kulturen sätts i centrum. Samtidigt är det effektiviteten, produktiviteten och lönsamheten som gör detta möjligt. Förutsättningar för att lyckas är följande:

·        Bra informationskanaler som konkurrensmedel för ett företag är av stor vikt.

·        Att överbrygga klyftorna mellan produktion i stor och liten skala i en välanpassad miljö.

  

Studieutbud och likvärdighet

Det kan konstateras att fler gymnasieskolor vidgar sitt utbud av program och inriktningar och att elevens val styr i princip utbildningsutbudet på bekostnad av likvärdigheten. Vad detta betyder i förhållande till arbetsmarknaden samt vilka andra hänsynsstaganden skulle behöva när det gäller utbildningsutbudet så att arbetsmarknaden kan tillgodose detta?  De övergripande intentionerna om likvärdighet kan komma i skymundan. Det påpekar bl.a. Hur viktigt det är att sträva efter ett allsidigt utbud. Det finns för många inriktningar som saknar grundförutsättningar, det vill säga tydliga sammanhang för att övertyga ungdomarna . Det visar sig inte minst i att ungdomarna allt oftare byter inriktning och program, dessutom minskar de förstahandsvalen.

En bättre uppföljning och utvärdering av gymnasieskolans utbildningar skulle underlätta för en mer anpassad organisation i förhållande till regionala och nationella intentioner. De kommunala företrädarnas tolkning av likvärdighet samt en alltmer fokusering på självkostnad är ytterligare orsaken till att det uppstår problem i studieutbudet. Huvudmannen för skolans organisation tar för mycket hänsyn till elevernas önskemål. Likvärdigheten respekteras fullt ut som det borde göras. Detta kan leda till en utarmning av studieutbudet .Å andra sidan visar rapporten att det bör ske en omprövning av det nationella regelverket .Det innebär att kommunerna har svårt att hitta strategier som är anpassade till arbetsmarknadens behoven. Ett bättre samarbete mellan kommunerna, som genererar i långsiktiga och kortsiktiga regionala fördelar är på sin plats. Det skulle innebära att det uppmärksammas bättre interkommunala transaktioner för att uppnå de nationella målen. I dessa samverkansavtal säger man ingenting om vilken kvalitet man förväntar sig på den utbildning man betalar för. Avtalen handlar för det mesta om ekonomiska transaktioner som avspeglar ett alltför snävt revirtänkande. Rapporten beskriver att elevernas val kan vara av stor betydelse för gymnasieskolans dimensionering och arbetsmarknadens behov. 55% av eleverna söker sig till arbetsmarknaden efter avslutade studier.

Likvärdighet: En styrsignal från statlig nivå, skollagen från 1985 1 kap.2& säger att utbildningen skall ha lika värde inför vidare studier eller yrkesliv. Regleringsbrevet från 1999 säger att skolverket som tillsynsmyndighet skall hävda elevernas rätt till en nationell likvärdig utbildning. Eleverna ges möjlighet att nå målen. Huvudmannen kontrollerar om eleverna når målen. Den kommunala strategin går ut på att ge eleven den utbildning han väljer samt tillgodose elevens förstahandsval. Vi har sällan sett anpassningar till skiftande lokala behov skriver skolverket i sin rapport. Kommunerna styr sällan sitt studieutbud på ett medvetet och lokalt anpassat sätt.

Hur kan aktörerna påverka studieutbudet inom olika regioner samt mellan länder?

Det skulle behövas en lokal styrelse på varje skola där det sitter representanter för arbetslivet, skolan och de politikiska partierna som har vidgade befogenheter och beslutanderätt. Styrelsen skulle kunna utgöra en viktig länk mellan skolan och näringslivet. Den skulle kunna stötta utbildningen, medverka i inrättandet av arbets- och utbildningsplaner samt ha inflytande på en fortlöpande utvärdering för att säkra kvalitén.  Färre ingångar innebär bredare yrkeskompetens i form av kommunikations- och inlevelseförmåga, språk och IT kunskaper så att en yrkesspecialisering sker senare med hjälp av ett brett utbud av praktikplatser, valfria kurser och en relevant vägledning på lämplig nivå. Detta skulle minska rörligheten mellan olika yrken i arbetslivet om elevens studier påverkas i ett tidigt skede.

Skolhuvudmannen bestämmer ett utbud under förutsättning att en kontinuerlig och noggrann avvägning mellan arbetslivets och elevernas behov inrättas, för att sedan låta eleverna konkurrera om platserna. Enligt rapporten tycks det finnas: ”en strävan efter att följa med utvecklingen i arbetslivet” (rapport 177 s, 20). Trots att denna fråga är viktig, har inte arbetslivets representanter klar syn över hur de kan medverka i utbildningens utbud. Om man skall sträva efter en viss yrkesmobilitet, är det kanske av största vikt att inrätta utbildningar med bred kompetens. Det som jag tyckte var spännande är att elevernas val kombinationer kunde leda till nya yrkeskombinationer. Detta skall de styrande tar lärdom av i samband med olika beslutsprocesser om gymnasieskolans dimensionering, valfrihet och ekonomi.

Vid pennan.

Jacky Mauduit               

  

                          

Gymnasiekontoret

Handläggare

                                                                      Kalmar 01-01-11

Jacky Mauduit                     

Dimensionering av gymnasieskolan

Elevernas val skiftar starkt från år till år och kommunerna får problem att tillgodose de sökandes förstahandsval.

·        Vilka strategier finns det i Kalmar för att erbjuda ungdomar bra utbildningsutbud utifrån lokala behov?

·        Hur attraheras ungdomarna på långsikt att välja utbildningar som passar dem?

·        Hur samarbetar kommunerna för att ge eleverna möjlighet att gå den utbildning de vill gå?

·        Vilken samverkan, långsiktig planering och grunder för dimensionering av gymnasieskolan förekommer inom förbundet så att allsidigt studieutbud och likvärdiga utbildningsmöjligheter uppnås i gymnasieskolan?

·        Hur påverkar de andra kommunerna innehållet samt kostnaderna för gymnasieutbildningar? (kommuner utan gymnasieskola vill kunna påverka i de skolor där kommunens elever går).

·        Allt fler elever går i gymnasieskola på ”hemmaplan”. På sikt kan detta innebära att små och dyra gymnasieprogram försvinner fram studieutbudet. Detta innebär en begränsning av utbudet framöver. Hurdan är den nuvarande situationen i Kalmar vad gäller det ovan nämnda?

·        Vilket kvalitet kan man förvänta sig från den utbildning man betalar för?

·        Självkostnaderna kan vara en grogrund för att vara osams inom kommunalt samarbete dessutom handlar oftast de kommunala avtalen vad gäller skolan om reglering av ekonomiska transaktioner. Hur ser politikerna och huvudmannen på dessa påståenden?

·        Kommunerna styr sällan sitt studieutbud på ett medvetet och lokalt anpassat sätt. Kommunerna har ansvaret att utveckla sin skola med utgångspunkt från de nationella målen. Hur bedöms dessa påståenden inom gymnasieförbundet samt skoldirektionen?

·        Likvärdighet står inte för lika och hög kvalitet på undervisningen. Elevens tillgång till ett allsidigt studieutbud är en förutsättning för likvärdighet i gymnasieskolan. Hur organiserar och styr huvudmännen sitt utbildningsutbud inom gymnasieskolan så att likvärdigheten tillämpas?

·        Kan regelverkets starka betoning på elevens rätt att läsa den utbildning han / hon valt i första hand, i förlängningen komma att motverka de övergripande intentionerna om likvärdighet?

·        Kommunerna bör beakta fler bakgrundsfaktorer än elevens val då man dimensionerar sin gymnasieorganisation. Den lokala arbetsmarknadens behov borde exempelvis kunna beaktas i högre grad. Vilka arbetsmarknadsundersökningar genomförs inom Kalmar kommun för att tillgodose arbetsmarknadens behov samt skapar nya tillväxtprocesser i regionen med hjälp av olika utbildningar? Det visar sig att 50% av ungdomarna söker sig till arbetsmarknaden efter avslutade gymnasiestudier.

·        Det finns ingen tydlig motsättning mellan individens val till gymnasieskolan och samhällets behov. Snarare är det så att för att få bättre passning mellan utvecklingen på arbetsmarknaden och dimensioneringen av gymnasieskolans program, borde individens val få större genomslag än vad som faktiskt är fallet. Hur uppfattar Ni det ovansagda?

·        Processen inför den slutliga dimensioneringen följer ett likartat mönster i de olika kommunerna i Sverige. Utbildningsutbudet fastslås av den politiska nämnden och bygger i stor utsträckning på befintlig organisation och på kunskap om antal elever. Efter att eleverna gjort en preliminär ansökan bestämmer nämnden en definitiv dimensionering. Kommunerna korrigerar i ytterst begränsade omfattning utbudet efter elevernas val. Vilken ovilja/ oförmåga (eller vilja och förmåga) till relevant dimensionering av programutbudet förekommer inom gymnasieförbundet?

·        Finns det konflikter mellan elevens utbildningsval och arbetsmarknadens behov av kompetens?

·        Hur påverkar arbetsmarknadens krav utbildningar?

·        På vilken nivå sker beslutsprocessen när det gäller dimensionering av gymnasieskolan?

·        Vilka matchningsproblem finns inom gymnasieförbundet mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens efterfrågan?

Likvärdighet

”En likvärdig skola” eller en ”likvärdig utbildning” är alla sedan länge honnörsord i svensk skolväsende… Det är en styrsignal men det är också värdeladdat och dess innebörd varierar med tiden.

·        Utbildning skall ha lika värde inför vidare studier eller yrkesliv.

·        Skolverket som tillsynsmyndighet skall hävda elevernas rätt till en nationell likvärdig utbildning. Eleverna ges möjligheten att nå målen. Huvudmannen kontrollerar om eleverna når målen.

·        Förutsättningarna för likvärdighet är att utbildningen sker i enlighet med det nationella regelverket samt att eleverna ges möjligheter att nå målen.

·        Likvärdig utbildning innebär att utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, var som helst den anordnas i landet.

·        Utbildningens lika värde avses utbildningens värde i förhållande till dess uppgift att förbereda för vidare studier, medborgarskap och yrkesliv.

·        Lika tillgång till utbildning betyder att det ankommer på huvudmännen att utforma sitt skolväsende och sin utbildning så att inte något barn eller någon skolungdom i realiteten förhindras att få ta del av utbildning på grund av sitt kön, sin bostadsort eller sina sociala eller ekonomiska förhållanden.

·        Alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden  ska ha lika tillgång till likvärdig utbildning av hög kvalitet. Alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att nå målen i skollagen, läroplaner och kursplanerna.

·        De kommunala tjänstemännens uppgift är att förse de kommunala politikerna med den information de behöver för att ta ställning till likvärdigheten i den egna kommunen.

   

Basgrupp 2                                                                    Kalmar 00-01-17

Ann Atterkrantz

Christin Langå

Jacky Mauduit                                                                Delkurs 2:1

Samverkan mellan skola och arbetsliv – situationen idag och imorgon

Förr var skolan en värld för sig med särskilda institutionella intentioner snarare än en förberedelse för det kommande arbetslivet.

Idag är samhällets intentioner rörande skolan och skolarbetet annorlunda. Politikerna försöker överbrygga luckorna som finns mellan näringsliv och skola. Den internationella ekonomin har en stor del i dagens arbetsmarknadsförändringar, förutom att de mänskliga resurserna och medborgarnas kompetens höjning är av betydelse för regionala tillväxtprocesser som i sin tur kan bidra till en nationell tillväxt. Man vill övertyga människor att deras insatser kan bidra till den lokala och regionala dynamikens betydelse. Gymnasieskolans centrala uppdrag är att dels bidra till individens personliga utveckling, dels anpassa utbildningen till arbetsmarknaden och förbereda till högskolestudier. Vi skulle vilja betona frågan om vilka krav man kan ställa på utbildningen i relation till arbetsmarknadsbehoven? Det skall finnas tankar om den yrkesförberedande utbildningen. Strategier om en samverkan mellan skola och näringsliv redovisas nedan. För att besvara och konkretisera frågan skulle vi vilja redogöra för en samverkan mellan skola och arbetsliv som pågår i Landskrona inom hotell- och restaurangprogrammet där det finns en form av partnerskap mellan företag och gymnasieskola. Skolan och företaget fastställer ett gemensamt utbildningsinnehåll i enlighet med företagets praktiska förutsättningar och försöker härigenom bidra med attraktiv kompetens för framtiden. Skolan har ansvaret för den yrkestekniska utbildningen och utgör en ekonomisk bas för verksamheten. Denna verksamhet kan beskrivas som en entreprenadutbildning i syfte att ge eleverna relevant studiealternativ.

Hotell- och restaurangutbildningen i Landskrona som en modell för ett företagsengagemang. Mauduit. J. Rapport från en studieresa i Landskrona, Höganäs och Vaggeryd. Oktober 2000.

Programmets karaktärsämnesdel är till hundra procent förlagd till Hotell Öresund, ett stort hotell med konferensavdelning och två restauranger. Skolan byggde upp programmet i en konkurrenssituation med angränsande kommuner och utan möjlighet att investera i en skolförlagd hotell- och restaurangdel. Under uppbyggnaden fanns en arbetsgrupp med representanter för skola, hotell, fackliga organisationer och politiker. Några viktiga principer lades tidigt fast i planeringsarbetet:

• Synen på eleven som individ är viktig. Under tiden på hotellet betraktas eleven som en som är anställd på hotellet, han/hon har samma rättigheter och samma skyldigheter.
• Utbildning och hotelldrift skall separeras.
• Skolan är en avdelning på hotellet.
• Utbildningen skall vara verksamhetsbaserad.
• 16 veckors samlad praktik under ht åk 3 på annan arbetsplats skall ingå. Det är en       möjlig sprängbräda in på arbetsmarknaden. Cirka 1/3 del av eleverna gör sin APU utomlands, i första hand i Europa, där skolan ordnar platser, men även i andra världsdelar om eleven själv kan ordna plats.

Utbildningen är en lyckad kombination mellan skola och arbetsliv och omfattar den praktiska delen av HR – programmet med teoretiska inslag. Mitt första intryck var att utbildningen är mycket diskret integrerad i verksamheten samt att dels arbetsgivaren med personal dels skolfolket var mycket positiva till den gemensamma satsningen och den integrering av praktiska kurser som ingår i programmet. Det påpekades att skolverksamheten knappt märks på arbetsplatsen och att man har lyckats väva in kurserna på ett smärtfritt sätt.

Den största fördelen med den typen av utbildning är att den är verklighetsbaserad och därmed ger eleverna ett större engagemang och ansvar. Skolarbetet består av relevanta förhoppningsvis meningsfulla arbetsuppgifter utifrån en problembaserad undervisning dagliga som kräver självdisciplin, kommunikation och samarbete från elevernas sida.  Man har dessutom skapat en harmonisk lärandemiljö för eleverna med hjälp av ett arbetslag av lärare för karaktärsämnesdelen. I arbetslaget ingår lärare som är anställda av skolan för att eleverna skall kunna klara de teoretiska delarna av utbildningen. Eleverna säger: citat ”Vi uppfattar inte att Vi befinner Oss i en skola eller att Vi på en och samma gång är på en arbetsplats och i en skola”.

Det påpekades från skolledningen att frånvaron var mycket låg och att eleverna, ”upplever sin praktik som ett avbrott i arbetet”.

Det poängterades från skolledningen att skolan som arbetsplats innebär att de praktiska kurserna är tydligt definierade och avgränsade.  Den gemensamma policyn mellan övrig personal och eleverna följs upp, förutom att eleverna har en förtroendeperson att vända sig till när de önskar stöd och hjälp.

Arbetsplatsbegreppet innebär att den dagliga verksamheten styrs av privatanställd personal. Det är också värt att påpeka att en anställd tjänsteman i kök utgör länken mellan skola och arbetsplats. Denne är ansvarig för varmköksundervisningen men saknar yrkespedagogisk utbildning.

Det kan också konstateras att denna tjänsteman ingår i arbetslaget som utgör grunden för det pedagogiska arbetet i kök, matsal och hotell. Kraven som ställdes på arbetsplatsen var att personalen hade pedagogiska kunskaper och att den kvalificerade pedagogiken skulle skötas av lärare som bland annat var ansvariga för betygssättningen.

Lokal organisation

Alla tre inriktningar är väl representerade ur lokal synpunkt med ett stort undervisningskök s.k. metodkök med plats för 40 elever och två lärare åt gången med gemensamma planeringar. Hotellinriktningen har tillgång till undervisningssalar, där det bedrivs teoriundervisning i de befintliga kurserna som ingår i programmet som turism och reseservice i åk 3. Hotell A, B med omfattande bokningssystem för att uppfylla kraven på kurserna reception, hotell – administration och konferens. På hotellet finns två teorisalar, ett metodkök med en kall – och varmköksavdelning samt serveringsrum, som är inrättade för utbildningsändamål. Dessa utrymmen utgör grunden för all pedagogisk verksamhet inför produktionsarbetet som sker i de befintliga avdelningarna. Vid undervisning betonas mängdträning. Därför har man en lång samlad praktikperiod i åk 3. Vissa grunder integreras i produktionen för att undervisningen skall kunna bli verksamhetsbaserad. Härigenom tillägnar sig eleverna också det arbetstempo som finns i arbetslivet. A.P.U. verksamheten är utlagd på andra restauranger och förekommer endast i åk3 under en sammanhängande period om 16 veckor som utgör en förutsättning för utomlandspraktik. Undervisningen är uppdelad så att ett antal elever dagligen är ute i hotellets produktion. Under ferietid kan eleverna bli anställda av hotellet.

Avtal mellan skola och hotell reglerar ersättningen till hotellet. Enligt rektor Björn Andersson blir kostnaden per helårselev betydligt lägre än om skolan skulle ansvara för hela utbildningen.

Sammanfattning

Denna form av utbildning verkar vara uppskattad av eleverna eftersom att den är individ och verklighetsanpassad med eleven i centrum. Dessutom är det en annan form av undervisning som prioriteras. Lärande i arbete som gestaltar konkreta undervisningsmål ligger till grund för denna typ av undervisning som uppskattas av eleverna. Det måste också finnas tid för självreflektion och självkritik för att eleven skall kunna gå vidare i sin utveckling.

Undervisningen verkar inte heller medföra organisatoriska eller ekonomiska problem för verksamheten snarare tvärtom enligt rektorn. Den verkar också vara omväxlande ur undervisningssynpunkt samt utgöra en resurs för verksamheten.

Lokalerna är dimensionerade för en intagning av 60 elever per år, tack vare tillbyggnaden av metodköket och teorisalarna, samt att eleverna har tillgång till alla befintliga lokaler på arbetsplatsen. Det positiva med den direkta insynen på arbetsplatsen är att eleven växer snabbare in i sin yrkesroll samtidigt som den kan få anställning under ferierna.

Branschen för övrigt har större förtroende för denna typ av utbildning som innebär att  ”krögaren behöver inte börja om från början med baskunskaper efter att eleven har gått igenom denna utbildning”.

Att tänka på:

·        Utbildningens uppläggning utgår ifrån den praktiska verksamheten.

·        Man har lyckats skapa bra samverkan mellan skola och hotell genom att tydligt beskriva ansvaret för undervisning med lärare anställda av såväl hotell som skola.

·        Det betonas som ett starkt plusvärde att eleven betraktas som en anställd på hotellet under skoltiden där..

I framtiden kommer samhällsutvecklingen i allt högre grad att präglas av innovationsprocesser. Nya verksamheter och arbetsformer kommer att förändra arbetsmarknaden. Skolan måste ta till sig denna kunskap för att utveckla och vidmakthålla hög kompetens. Bättre tillit, större förtroende, utvecklande och anpassbart nätverk är förutsättningar för att skolan skall motsvara utvecklingsbehoven så de ger upphov till vad som kallas tillväxt inom arbetsmarknaden. Politikerna och andra beslutsfattare måste få bättre förutsättningar för att fatta riktiga beslut rörande skolan som lärande organisation i samverkan med arbetsmarknaden genom att experterna på skolfrågor utbildar dem.  Det blir allt vanligare att olika organisationer samt myndigheter samverkar för att bidra till utvecklingen av personal och studenter. I en sådan samverkan framkommer kunskap om de olika gruppernas särpräglade behov och framtidsperspektiv att bli viktig. Det är dessa processer som ger upphov till effektivitet, produktion, tjänster och anpassningar. Dessa innovationsprocesser skapar regionala och lokala förhållanden mellan utbildning och arbetsmarknad. Förändringar kommer att fortsätta i all snabbare takt. Personalen kommer att behöva bredare kunskaper för att klara av morgondagens arbetsuppgifter samtidigt som en mer omfattande samverkan kommer att behövas för att eleverna skall hålla sig à jour inte minst i de tekniska yrkena. Fler och fler utbildningar kommer att läggas ut på entreprenad för att tillgodose eleverna med den senaste tekniken och vänja dem vid den modernaste utrustningen som företaget förfogar över. Det kan i sin tur bidra till företagens kompetensutveckling. En form av anpassning innebär att skolan anpassas till det lokala näringslivets utseende och funktion snarare än till deras konkreta uttryckta behov. I detta fall kan skolan blir en del i en stödstruktur och bidrar till att skapa en dynamisk miljö som gynnar innovation och utveckling i näringslivet. Hur skall gymnasieskolan organiseras i framtiden är en viktig fråga som politikerna skall ta till sig? Det efterfrågas en bredare rekrytering till högskolan samtidigt som alla studievägar skall göras mer tillgängliga för alla elever i hela landet. Skolornas storlek är också en viktig fråga ur såväl  kvalitetssynpunkt som studievägsutbudssynpunkt.

Miljöpraktik

Eleven deltar i de arbetsuppgifter som förekommer på arbetsplatsen. Dessa uppgifter är inte målrelaterade, eleven hjälper till så gott han/hon kan. Det nuvarande arbetet på arbetsplatsen styr elevens arbetsuppgifter.

Arbetsplatsförlagd utbildning

Företaget åtar sig att genomföra utbildning i ett visst moment som finns i en kursplan och som eleven skall lära sig. Man betonar effektiviteten och kvaliteten likaväl på arbetsplatsen som i skolan i relation till vad som står i tim- och kursplanerna. En samverkan mellan skola och arbetsliv som innebär att varje elev har en utbildningsplan som följer kursplanerna och arbetsplatsens intentioner som är ett mellanting mellan regelverk och arbetsmarknad. Skolan är huvudman för den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Lärande i arbete

Syftet med denna form av utbildning är att underlätta i en samverkan mellan skola och arbetsplats. Eleven utgår ifrån de arbetsuppgifter som förekommer på arbetsplatsen. Regelverket rekommenderar en tid på 30 veckor på ett nationellt eller specialutformat program som innehåller ett yrkesämne. Skolan och arbetsplatsen fastställer en arbetsplan. Ett statsbidrag på 15000 kr ges till arbetsplatsen som ekonomiskt underlag. Det innebär på att valfriheten ökar och att studieutbudet vidgas. Ambitionen är att ge eleverna vad de vill ha och tillfredsställa marknadskrafterna. Av det skälet skall en lärarorganisation och dess aktörer vara föränderliga och flexibla. Då lärlingsutbildning medger en nu flexibel organisation, kan den även bidra till att bredda det faktiska utbildningsutbudet vid en enskild skola eller i en kommun, samtidigt som tillgängligheten till skilda utbildningar ökar.

Möjligheterna med denna utbildning är många och skulle kunna beskrivas på följande sätt:

·        Eleven får aktuella och direkta arbetslivserfarenheter. De läser sig inte endast dessa arbetslivserfarenheter såsom i kursen om arbetslivsorientering ger upphov till.

·        Eleven får realistiska förutsättningar som förstärker hans/hennes handlingsförmåga och självförtroende.

·        Eleven förser sig med bredare kompetens tack vare kommunikation och inlevelseförmågan som eleven får uppleva i kombination med en yrkeskultur som eleven får lära sig under arbetets gång.

·        Eleven har en större förståelse av samband mellan arbetsuppgift och resultat. Han får en bättre insyn i aktuell och relevant kunskap.

·        Eleven uppskattar att lärande i arbete är oftast individ- och verklighetsanpassad. Härigenom tillägnar sig eleven det arbetstempo och den yrkeskultur som finns i arbetslivet. De reella möjligheter att utveckla kunskaper och färdigheter skapar motivation för lärande.

·        Eleven styr sitt lärande efter egna behov förutom att den studerande följer en individuell studieplan som sätts i relation till en nationell kursplan. Eleven får fördjupade färdigheter inom yrkesområdet medan skolan är endast yrkesförberedande.

·        Ett utbildningskontrakt inrättas och anger utbildningens mål och omfattning. Kriterier för arbetsuppgifter gör att lärandet blir meningsfullt.

I all verksamhet förekommer  hinder av olika slag.

·        Produktionen kan bli för omfattande och inte ger eleven tillräcklig med fritt handlingsutrymme om den självreflekterande delen av utbildningen.

·        Utbildningens uppläggning utgår från den praktiska verksamheten vilket innebär att eleven skaffa sig en för smal yrkesutbildning.

·        Det är risk att eleven betraktas som en anställd som innebär ett plusvärde för företaget samtidigt som eleven förlorar sin elevstatus.

·        Brister i personalens pedagogiska kunskaper och ledarskap kan leda till en utarmning av lärandet.

·        Avsikten med en sådan förlängning av utbildningen, är att eleven når målen. Eleven kan uppfatta lärande i arbete som en annan utbildning. Det innebär att han gör en prioritering och tappar studiemotivation för att nå målen.

·        Utläggningen av kurserna i förhållande till de praktiska inslagen lär bli en svår nöt att knäcka.

·        Lärande i arbete betyder att den totala utbildningstiden kommer att förlängas med ett fjärde år. En ”skoltrött” elev kommer att ha svårt att acceptera detta.

Lärande i arbete inom området KY utbildning

Nya förmågor, kompetensbehov och krav på den enskilda människan i förhållande till den nya ekonomin (tillväxt, teknik, globalisering, avreglering, privatisering och strukturomvandling) bäddar för en nära samverkan skola och arbetsliv. Lärande i arbete är en led i detta samarbete.

Det handlar om allsidigt arbetsinnehåll som omfattar en planerande, ett genomförande och en kontrollerande funktion. Med andra ord integrerar en ny arbetsledning i den enskildes arbetsuppgifter. Ds 2000:62 (sid.281). En färdighetsträning i yrkeskunskaper i kombination med kulturella, språkliga och marknadsmässiga budskap kännetecknar denna form av utbildning. Det handlar om helhetsperspektiv utifrån arbetsmarknadsbehov.

     

Den praktiska yrkesspecialiseringen utgör en viss del av den totala studietiden, då utbildningen är förlagd till ett fadderföretag med handledning. Huvudsyftet är att väva in kursernas innehåll i praktiska och teoretiska övningar som skall vara problembaserade för att studenten skall utveckla sin skicklighet i den yrkesspecialitet han har valt.

Den arbetsplatsförlagda utbildningen innebär att skolan skall ge eleverna de bästa förutsättningarna för att de skall delta i relevanta arbetsuppgifter på arbetsplatsen i enlighet med kursplanernas målbeskrivningar. I lärande i arbete ses studenten som en viktig resurs. L.I.A får inte vara någon interutbildning. Det är inte meningen att L.I.A skall begränsa studentens möjligheter att få arbete på annan ort eller andra inrättningar. Det skall ge förtrogenhet med yrket förutom att studenten måste se arbetet ur ett helhetsperspektiv för att träna sin analytiska förmåga. Det är bäst att lära sig de ”stora sammanhangen” i relation till konkreta arbetsuppgifter. Dessutom skall studenten tillägna sig en mer ”vetenskaplig” syn eller hållning till de specifika arbetsuppgifterna som sker på arbetsplatsen.

Detta kräver både självständighet, kommunikations- och inlevelseförmåga. En viktig fråga i lärandet i arbetet är hur man kan binda samman de olika kurserna som ingår i utbildningen. Härigenom uppmanar parterna att arbeta mot gemensamma mål. Läraren, studenten och handledaren måste ha ett nära samarbete för att ta ställning till de problem som uppstår i arbetet. Studenten inrättar sin egen arbetsplan som en struktur för arbetet inom företagets - och utbildningsplanens ramar.

En nationell kursplan specifik för lärande i arbete inom varje yrkesområde skulle kunna vara behövlig för att förstärka och strukturera de mål och intentioner som alla parter har kommit överens. Ett förslag på målbeskrivningar som skulle kunna förekomma inom en KY utbildning om ”Matkultur” kan se ut på följande sätt:

Efter genomgången kurs skall de studerande kunna

• Förstå vikten av att samordna olika verksamheter och presentera dessa på ett marknadsinriktat sätt.
• Uppmärksamma nya kulturella intåg och kombinera dessa med traditionella företeelser för att bidra till att förstärka en ”upplevelsenäring” ur regionalt och internationellt perspektiv.
• Dokumentera iakttagelser på arbetsplatsen så att det kan resultera i tillväxtprocesser.
• Skapa egna slutsatser och teorier för att nå högre servicegrad.
• Kartlägga helhetsbilder inom dessa branscher som kan användas för gemensam planering inom hantering, produktion, distribution och försäljning av livsmedel.
• Planera, leda, organisera och följa upp arbetet för att bidra till företagets kompetensutveckling.

De studerande måste vara uppmärksamma på varje företags arbetsorganisation och planläggning av produktionen för att ges möjlighet att omsätta teorin i praktiskt arbete. Studenten får insyn i diverse arbetsprocesser och utvecklar därigenom sin yrkesskicklighet i den samordningsroll som kommer att spela en central betydelse i företagets utvecklingspotential. Syftet är också, att bättre förstå arbetsprocesserna, hindren och möjligheterna i arbetslivet. Lärandet i arbetet skall resultera i en skriftlig dokumentation som kommer att ligga till grund för ett examensarbete knutet till arbetsplatserna så att ett konstruktivt samarbete byggs upp från första början under studentens ansvar. Detta är ett sätt på att framhäva regionens kvalitet och kontinuerligt förbättra den.

En presentation av varje företagsinriktning måste genomföras i tidigt skede av utbildningen, där förutsättningar, arbetsformer och mål med uppgifterna kommer att behandlas. L.I.A bör pågår kontinuerligt i sammanhängande perioder. Ett engagemang från näringen i genomförandet av utbildningen är ett krav för att väva in teorin i de tillämpade processer och arbetstekniken för att träna in den analytiska förmågan hos studenten. Studenten lämnar in ett examensarbete som fokuserar på de processer och den arbetsteknik som har tillämpats på olika arbetsplatser.

Strategier för

Samverkan mellan skola och arbetsliv

1.      Lärarna måste få ett större inflytande i olika samverkansorgan så att de bl.a. kan marknadsföra yrkesteorin som de är bra på, samt skaffa sig en större insyn i de politiska besluten. Dessutom måste de informeras om det nuvarande arbetet som pågår på olika nivåer. Beslutanderätten bör delegeras till lärarna via skolledarna på en mer realistisk grund. Lärarna skulle kunna vara yrkesombud med större befogenheter för att engagera och motivera skolan till att hitta arbetsformer och projektidéer. Skolans delaktighet i arbetsmarknadsfrågor skulle på så sätt intensifieras. Skolan måste legitimera sig själv och övertyga näringen att eleverna skaffar sig rätt kompetens i förhållande till aktuella och gedigna krav som ställs i arbetsliv.

2.      Skolan, för sin långsiktiga planering, måste få långtgående garantier när det gäller  att medverka i samhällslivet. Föreläsningar, övningar, studiebesök, utbildningsmaterial och inte minst A P U platser för eleverna skulle kunna vara lämpliga samverkansformer.

3.      Skolan måste inse bildandet av väl sammansatta  referens- och styrgrupper som skulle kunna dra upp riktlinjerna för utbildningsutformningen men också aktivt delta i arbetet med kursinnehåll och målformulering d.v.s. tolkningar av de nationella målen i förhållande till de lokala behoven.

4.      Att knyta de yrkesförberedande utbildningarna till arbets- och samhällslivet är positivt under förutsättning att det finns ett engagemang och ett utrymme för samarbete och intresse från arbetsplatser. Beslutsfattarna måste först och främst ta det första steget och delegera sitt ansvar så nära verksamheten som möjligt. En näringslivschef arbetar intensivt inom Kalmar Kommun för att bl.a. gestalta olika samverkansformer mellan näringsliv och gymnasieskolan samt högskolan. Läraren har en avgörande roll när det gäller samverkan och utgör en viktig länk mellan skola och arbetsliv. Man skulle kunna tänka sig att lärarkollegiet utvecklar ett entreprenörskap eftersom skolan blir mer marknadsorienterad med skattebetalarna som kunder och eleverna som varor. Samtidigt skall huvudmännen se till att skolarbetet bedrivs i riktning mot målen. De nationella målbeskrivningarna måste lyftas fram i mer konkreta verksamhetsuppgifter.

5.      Det gäller att kontinuerligt anpassa utbildningen till samhälls- och näringslivsförändringar. Ambitionen är att ge eleverna vad de vill ha och att tillfredsställa marknadskrafterna. Av det skälet skall en lärarorganisation och dess aktörer vara föränderliga och flexibla. Alla måste känna sig delaktiga i arbetets utformning. En rak och saklig kommunikation kan vara till hjälp för att uppnå bättre resultat och tolka målen på ett konstruktivt sätt. ”Nya idéer skall prövas och klimatet skall vara tillåtande. Ledarskapet karaktäriseras av att styra efter tydliga mål”. (Ur en skola för framtiden! Bilaga nr 3 till lokalt kollektivt avtal om lärares arbetstidssystem betingat av skolutveckling. 1998.)

6.      I vissa branscher går företagen samman eller samarbetar i kedjor för att koncentrera sig på kvalitet och för att bli mer konkurrenskraftiga på marknaden. Det är en utmaning för skolan och företagen att utvecklas till samverkande nätverk. För att detta skall förverkligas måste skolan visa upp sina färdigheter och uppnå en hög ambitionsnivå vad gäller tillväxtprocesser i en regional och lokal arbetsanda. ”Jag ser skolan som en komplex kunskapsverkstad med betoning på det framtida lärandet och sökandet efter nya samverkansformer i harmoni med varandra, där lärarlagen fokuserar på lärandet i arbetet och lyfter fram varierande förhållningssätt till lärandet.

7.      Vi tror att en sammansatt grupp bestående av personal och elever skulle kunna vara lämplig, för att ständigt diskutera en omorganisation av arbetsformer inom de yrkesförberedande program. Denna grupp skulle i första hand verka för kvalitet och uppföljning av arbetet i de olika kurserna inom programmen samt genomföra djupare analyser om kursernas innehåll och form i förhållande till uppsatta mål. Gruppen skulle hela tiden ta hänsyn till elevernas behov och förutsättningar som ett led i skolans demokratiseringsprocess, och samtidigt fokuserar på arbetsmarknaden.

8.       Skolan skall ge ökade valmöjligheter och värdefulla kontakter med arbetslivet. För många elever utgör närsamhället denna första kontakt. Feriearbete kan vara en sådan. A P U är en annan kontaktväg. Genom gymnasieskolan som är en starkt decentraliserad organisation, har det skapats förutsättningar för ett avgörande inflytande för närsamhället. Ett partnerskap med representanter från skola, företag, offentlig verksamhet, arbetsförmedling och närsamhället etc. skulle kunna utgöra en viktig plattform för utbyte av information och erfarenheter mellan skola, arbetsförmedling och parterna på arbetsmarknaden. Huvuduppgiften skulle bestå av att på ett innovativt sätt, bygga vägar mellan skola och arbetsliv. Syftet skulle då vara att skapa likvärdiga förutsättningar för ungdomar i sitt kunskapsinhämtande och möjligheter att nå arbetsmarknaden. Ekonomiskt stöd från olika fonder skulle kunna vara relevant i detta avseende. Eleverna bör få möjligheten att delta i olika projekt utformade av arbetsgivare och skola gemensamt för att knyta alla berörda närmare varandra. Detta ar ett sätt att stimulera arbetet sådant det ser ut på arbetsplatsen och skapa förståelse för hur arbetsprocesserna fungerar. Det är också ett sätt för eleverna att pröva tillämpningar av sina kunskaper och få nya kunskaper och andra erfarenheter än dem som skolan kan ge. Läroprocesserna integreras på ett naturligt sätt och eleverna är med och skapar lösningar.

Skolan skall ligga främst i samhällsutvecklingen och vidta följande åtgärder: 

·        Bättre utnyttjande av IT.

·        Aktiv omvärldsbevakning för skolans utveckling.

·        Mentorer och föreläsare för elever och lärare från näringsliv och offentlig sektor.

·        Köp och förläggningar av utbildningar ute i näringslivet.

·        Internationell utbyte för elever och skolpersonal.

·        Ett ”livslångt lärande” och kompetensutveckling av personal.

·        Förändringsbenägenhet hos all personal.

Departementsutredningen om samverkan skola och arbetsliv

De olika intressenterna i gruppen är representanter för fackliga organisationer, ledning för skola och företag samt myndighet. Dessa samverkar för att undersöka möjligheter till att utveckla arbetsformer mellan skola och näringsliv så att den yrkesförberedande utbildningskvalitet förbättras. De två principiella frågorna som gruppen kommer att arbeta med är: 1.Utveckling av samverkan mellan skola och arbetsliv. 2.Utveckling av olika former i lärande i arbete. Gruppen kommer att bearbeta förslag om utformning av projektarbete som blir aktuellt för de elever som började gymnasiestudier i ht 2000. I den arbetsgruppen saknar vi representanter för elever samt ett forskarlag som fördjupar sig i hur man tänker i och kring arbetsuppgifter och hur man lär sig för att förstå lärarprocesser i arbetslivet.

Skolan är inte i nuläge den stelbenta institutionen som många beskriver den som. (Ur Mauduit. Delkurs 2:1 s, 4). Det är behovet av en ny syn på utbildning, lärande i relation till ekonomisk omvandling, en föränderlig arbetsmarknad och ett livslångt lärande som gör skolprocesserna så utmanande. Politiker, ungdomar och arbetsgivarrepresentanter har stora förväntningar på varandra. Arbetsgruppen har för uppdrag att genomföra arbetsmarknadsanalyser och att tillgodose yrkesutbildningens behov. Det är således inget helhetsperspektiv på yrkesutbildningen som skall inrättas. Två ledande frågor i detta arbete är hur behovet av vägledningen kommer att tillgodoses samt hur vuxenutbildningen kommer att se ut i framtiden?

Sammanfattning

Departementsutredningen har för uppgift att skapa beting för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling samt utveckla olika samverkansformer mellan skolan och näringslivet. Dessa samverkansformer ställs i relation till arbetsmarknadens och elevernas behov med hänsyn till regelverket. Lärande i arbete är en relevant samverkansform, som säkerligen kommer att lyftas fram i ett större perspektiv i framtiden. Avreglering, kommunalisering och decentralisering av en mål- och resultatstyrd skola innebär att skolan själv måste lösa sina problem i kontinuerliga diskussioner med de berörda så att skolan kan kvalitetsutvecklas i rätt riktning.

Den partnerskaps utbildningen som jag redogör för i rapporten visar vara positiv ur elevens och branschens synpunkt. Det verkar vara en samverkansform som passar yrkesutbildningens framtida tankar och idéer.

För att skolan skall generera tillväxtprocesser för elevernas och personalens utveckling, måste skolan tydliggöra sitt uppdrag och synliggöra verksamheten. Om skolan inte förmå att klargöra en tydlig utvecklingslinje, för sig själv och andra, är det risk att skolprocesserna stagneras och bli kaotiska. Skolarbetet måste relateras till lärarnas och elevernas erfarenheter. En flexibilitet av verksamheten är nödvändig för att anpassa sig till dagens ekonomiska och värdegrundsbaserade svängningar. 

Yrkesdidaktik                                                               Kalmar 01-02-07

Jacky Mauduit                                                                 Delkurs 2:3

 

Samarbete med arbetslivet

Bakgrund

Tanken rörande skolreformen på 90-talet, var att skolans syn på kunskap och inlärning skulle kunna påverkas i rätt riktning om skolan öppnades för andra intressenter. Skolan behöver öppna sig för att lättare kunna utveckla redskap för att eleverna skall själva förvärva kunskaper och kompetens. Lärare skall ha för uppgift att utveckla förmågor och förhållningssätt till lärande samt att ständigt diskutera mål och resultat. Denna beskrivning av skolarbete visar att skolan går i rätt riktning. Både parter, skolan och näringslivet är beroende av en levande dialog om vad eleverna skall lära sig och hur läroprocessen skall gå till. Välkända processer i detta sammanhang såsom avreglering, decentralisering och kommunalisering bäddade väg för denna öppning. Förslaget om ökade valmöjligheter för eleverna och kravet på samverkansformer med arbetslivet kan sägas ingå i detta. Omstruktureringsprocessen skulle visa sig i en lokal politisk styrning av skolan genom regler och direktiv. I den processen skulle framhävas det lärarprofessionella ansvaret för resultat.

För att möta en förändring, måste man föra omfattande diskussioner om den framtida yrkesutbildningens innebörd. De berörda parter, såsom alla lärare på program med yrkesämnen, studie- och yrkesvägledare, skolledare, beslutfattare och arbetslivsföreträdare måste ges förutsättningar för att föra diskussioner om fyra viktiga punkter som kan bidra till en mer relevant yrkesutbildning.

1. Lärande i arbetslivet under nya former.
2. Projektarbetets funktion i det framtida lärandet.
3. Externa medbedömares funktioner för en kvalitetsutveckling.
4. Samverkans- och organisationsformer för kvalitetsutveckling av yrkesutbildningen.

I samarbete med forskare i praktisk pedagogik kan eleverna utveckla forskningsmetoder för att söka svar på viktiga framtidsfrågor i skolarbetet. Det skulle betyda en fokusering på läran om undervisning, synen och kunskapen på lärande i förhållande till varje enskild elev och dess omgivning. Denna bildning om praktisk verksamhet förutsätter engagemang, inflytande, etisk och miljömässig medvetenhet från elevernas och inte minst personalens sida. Förväntningar på skolan ökar ständigt,         samtidigt som eleverna måste kunna ta större ansvar innan de kan förvänta sig så mycket från andra. Måluppfyllelsen som gäller, kräver reflektion före och efter handling från alla berörda i skolans värld. Denna reflektion kan yttra sig i relevanta anteckningar som följs upp i gruppdiskussion. Ett utbyte av erfarenheter i en levande relation mellan elev och personal för att synliggöra och formalisera lärares och elevers tysta kunskaper,  är en förutsättning för att eleverna skall kunna  ta ett större ansvar och omsätta teorierna till nya förhållningssätt och nya handlingar.

     

Lärande i arbetslivet

L I A är inte detsamma som praktik. Praktik belyser och klargör teoretiska moment i utbildningen. L I A tillför ny kunskap för bearbetning. Hur arbete och lärande i arbete förhåller sig till varandra? Arbete tillfredsställer människornas behov av varor, tjänster och service. Lärande i arbete syftar till att öka människornas förmåga att förstå och att hantera verkligheten, den inre och den yttre. Distans ges möjlighet till reflektion. Reflektion i handling svarar mot att tänka på vad man (läraren eller eleven) gör.  Dessutom sker reflektionen efter handlingen. Reflektion i handling utmärks av att den omformar vårt tänkande och vårt handlande under det att vi handlar. Det kan läras och tränas in men den kan inte läras ut i form av teori. Kunskapen ligger i handlingen och utgör formen hos våra vardagliga kunskaper s.k. tysta kunskaper. Läraren eller eleven söker underliggande antaganden och teorier om de faktiska handlingarna. Det handlar om att förstå och tolka egna och andras erfarenheter.

                                                                                                                                                                                                                             De skilda förutsättningarna som var och en av deltagarna har, kan från skolans horisont uppfattas som ett svagt intresse för utbildning från branschens sida. Samarbetsproblem mellan skolan och näringslivet kan identifieras som organisatoriska och informationsmässiga. Det är inte självklart att framtiden yrkesutbildning skall bygga vidare på tidigare väl etablerade föreställningar om vad som kan och bör läras på en arbetsplats resp. skolan.

Mer tid för lärande läggs in i arbetet. Det talas om fyra olika kunskapsformer såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som samspelar med varandra och utgör varandras förutsättning. Eleverna måste ges förmåga att hantera problemen i det praktiska arbetet. Förtrogenhetskunskap är en praktisk kunskap. För att L I A skall vara ett formellt lärande så krävs viss teoretisk kunskap för att lösa praktiska arbetsuppgifter. Det krävs dessutom tillgång på kunskap för att lära av erfarenheter. A P U syftar att tillföra den arbetsplatsförlagda utbildningen viktiga kvaliteter, som gör att utbildningsmålen bättre kan uppnås. Kravet på A P U är att den skall utgöra en del av utbildningen. Genom att A P U skall betygssättas måste inlärningen anknytas till utbildningskurser. En samplanering av dessa utbildningar är en förutsättning för elevernas utveckling. Dessutom skall det avsättas tid för omfattande informationsutbyte mellan skolan och näringslivet. Detta samarbete bygger på ett utbildningsadministrativt tänkande. Utvecklingen på arbetsmarknaden under 90-talet har  bidragit till att få till stånd en väl fungerande A P U samtidigt som att många inte har kunnat avsätta tid för att utbilda elever i direkt anslutning till arbetsuppgifterna. Det har också sagts i debatten att handledarna på företagen inte kan ges ansvar för betygsättning eller att utbildningen på arbetsplatsen skall vara kursplanelagd. Det visar sig att samverkan mellan skola och arbetsliv innehåller inbyggda målkonflikter som måste upp till diskussion. Skolans utbildningsorganisation och arbetsplatsens krav på produktion och anpassning till den nya ekonomin skall mötas och samsas. Skolan bör ta initiativ till samverkan med arbetslivet.   Styrgruppsträffar, programråd och handledarutbildning skapar kontinuitet i kontakterna i det fortsatta arbetet, vilket hjälper detta till att överbrygga kulturskillnader och underlätta för  tolkningar. Skolan bör göra en inventering av arbetsmarknadsbehoven på det lokala planet till att börja med. Skolan bör tillfråga företagen, vilken kompetens de önskar hos sina framtida medarbetare. Lärare såväl i yrkesämnen som i kärnämnen på yrkesprogrammen bör gå ut och intervjua företagen för att kartlägga framtida behov. En analys av A P U-platsernas verksamhet i förhållande till kursplanernas uppbyggnad och målbeskrivningar skulle vara en bra informationskälla för att underlätta för samverkan mellan skola och näringsliv. Lärare skulle kunna delta i företagens internutbildning och hålla sig à jour med den lokala arbetsmarknaden.

Lärlingsutbildningen skall vara ett sökbart alternativ inom gymnasieskolan. Att eleverna själva skall få välja i vilken omfattning de skall läsa teoretiska ämnen/kurser är att svika ungdomarna senare i livet. Dessa ungdomar kommer inte att ha tillräckligt med allmän teoretisk bas som är nödvändig i framtida arbetsliv i de flesta branscher. I stället vore det lämpligt att rätta till de brister som förekommer i skolans värld och inte tror att samverkan med näringslivet kan lösa alla problem.

·        Grundskolan måste ge ungdomarna bättre förutsättningar för att klara av gymnasiet.

·        Gymnasieskolan måste visa större attraktivitet och verka för att verksamheten marknadsorienteras i större utsträckning än nu.

·        Samverkan med arbetslivet måste intensifieras på skolans villkor och krav på teoretiska kunskaper. Studier måste finnas med i bilden.

·        De skoltrötta ungdomarna som hoppar av gymnasieskolan skall ges möjlighet att pröva sitt beslut.

Lärande i arbete är ett pedagogiskt begrepp och en alternativ studieväg som kan väljas av en elev för att uppnå målen samtidigt som denna studieväg förutsätter att det bör ges möjlighet att reflektera i handling och efter handling.

Det viktigaste är att göra utbildningarna mer flexibla, överblickbara, genomskinliga, att undvika återvändsgränder för eleverna, att samarbeta med arbetslivet, högskola och myndigheter och att låta yrkeslärarna vara skolans kontaktpersoner utåt och utvecklare av utbildningsformerna.

       

 

Indikatorer

Inledning

Förr var en indikator ett ”tekniskt mätinstrument”. Nu säger man att en indikator ”anger peka ut något mer eller mindre exakt”. De är statistiska mått som anger läget ”eller hälsan” i systemet. Det kan aldrig ge en fullständig beskrivning av något utan deras värde ligger i att ge en snabb överblick, en ”fingervisning”.

Kvalitetsindikator bidrar till utveckling av kvalitén. Kvalitetsindikatorer skall vara policyrelevanta, tidliga och enkla samt kopplade till nationella måldokument.

Indikator kommer att utformas som ett verktyg för självvärdering på verksamhetsnivå för att ge bra underlag för kvalitetsbedömning och stimulera den pedagogiska debatten.

Strukturen av det europeiska resp. det svenska indikatorsystemet baserar på input, process och ”outcomes”.

Syftet med indikator är att upprätthålla beredskap för förändring och viss anpassning.

Indikatorsystem skall kunna användas på alla nivåer i systemet. En nationell utvecklingsinstrument. Det skall ge relevant information på alla nivåer så det kan kopplas till en kommunal bild av verksamheten. Det gäller att tydliggöra principer för utvecklingsarbetet genom mätning av kvantitativ information, uppföljning för att få samlad bild av verksamheten, faktaunderlag för skoldiskussioner.

Empiri: Kvantitativa data (kommunalt administrativa system)

             Kvalitativa data (personal på skolan)                  

Struktur eller grundstruktur för ett nationellt system 

 

1. Förutsättningar (kvantitativa data)

Utbildningsmöjligheter: Första handsval, allsidigt utbud och närhet.

            Personal (täthet)

            Elever (bakgrund)

            Kostnader (fördelning, undervisning, läromedel, skolmåltider)

            Materiella resurser (inre och ute miljö)

            Läromedel, pedagogisk hjälpmedel.

2. Process (nivåer för bedömning: otillfredsställande, något bristfällig, bra, mycket bra)

Arbetsformer och arbetsmiljö

Elevers medverkan och inflytande, personliga och sociala utveckling

Det pedagogiska arbetet

Stöd till elever med särskilda behov.

Pedagogiskt utnyttjande av den fysiska skolmiljön

Samverkan skola och hem

Samspel mellan personal och elever

Umgängesformer

Personalens förhållningssätt till elever

Samverkan mellan skolan och arbetslivet

Arbetsmiljöarbete

Rättssäkerhet

Styrning och ledning (måldokument)

Rektors ansvar och skyldighet

Ansvar, beslut och handledning

Kvalitetskontroll och utveckling (kontroll av verksamheten och kvalitetsutveckling)

            Bedömning av kvalitet, hur arbetar skolan för att förverkliga de nationella målen.

            Kvalitetsutveckling

Koppling till utvärderingsresultat och budgetarbetet

3. Måluppfyllelser

Verksamhets- och utbildningsmål.

Värdegrunds mål, social och personlig utveckling.

Indikatorområden inom EU:s indikatorsystem: värdegrund, mobbning, pedagogiskt ledarskap m.m. som SÖ och regeringen anser vara viktiga.

Yrkesdidaktik                                                               Kalmar 2001-02-15

Jacky Mauduit                                                                 Delkurs 2: 4

                                                      

Helheten som ett led i kvalitetsutvecklingen

Helhetsbegreppet har en positiv värde laddning i utbildningen men är samtidigt komplext till sitt innehåll. Skolpersonalen vill så gärna ta ansvar för helheter i utbildningen, men visar tydliga brister när det gäller tillämpningar. Det kommande ansvaret, när det gäller egen kontroll, uppföljning och utvärdering framgår av skollagen. Kommunala redskap för en fortsatt kvalitetsutveckling kan vara en kompetensutvecklingsplan, den lokala arbetsplanen och obligatoriska kvalitetsredovisningar för både individuella enheter och kommunövergripande. Granskningen av dessa kommunala redskap, kan sammanfattas i sex olika punkter som skulle kunna beskrivas så här: kommunens egenkontroll och samverkan, rutiner för övergångar mellan olika skolformer, studie- och yrkesvalorientering, kompetensutveckling samt ansvar- och inflytandefrågor.

Handledning – En framtidsfråga

Den reformerade gymnasieskolan och det vidgade lärandet i arbete ställer höga krav på handledningen. Handledarens främsta uppgift är att hjälpa eleven att utvecklas till en självständig yrkesman med ett självreflekterande förhållningssätt. Härigenom kan eleven förstå yrkets innebörd och lotsas framåt i arbetsuppgifterna. Ett sätt att karakterisera relationen elev/handledare är att se i termer av tillit, förtroende, intresse, vilja och inte minst lämplighet. Eleven skall vara nyfiken och villig att se sig omkring för att upptäcka nya möjligheter, helhetsperspektiv, tolkning och att inte för tidigt fastna i en enda tanke. Det är också viktigt för eleven att  vara initiativrik och inte enbart vänta på handledarens förslag till olika  typer av handlingar. De realistiska förutsättningarna på en arbetsplats förstärker elevens handlingsförmåga och självförtroende - att dokumentera det man gör genom  skrivandet hjälper båda eleven och handledaren att utveckla sig själva. Handledaren skall beakta två L: lyssna och leda. Lyssnandet skall ske med lyhördhet och respekt för att det skall bli möjligt att förstå vad eleven kan och vill i fråga om sitt lärande i arbete och framförallt sin kunskapsutveckling samt sin färdighetsträning. Lyssnandet måste också vara öppet och flexibelt för de nya angreppssätt och tolkningsramar som eleven upptäcker under resans gång. Lyssnandet skall helst också kombineras med att minnas – det är önskvärt att handledaren från gång till annan kommer ihåg vad som sagt, vilka råd man givit och vilka vägar som rekommenderas när det gäller problembaserat arbetssätt. Utvecklingsprocessen är ett direkt svar på elevens självreflektion. Denna reflektion skapar en relevant kunskap, inte minst i relation till de praktiska inslag som förekommer på en arbetsplats. Det gäller också att poängtera att eleven måste få friutrymme för att betrakta sig själv och begrunda det hon/han åstadkommit.

Eleven växer med uppgifterna beroende på arbetets form och innehåll samt handledarens roll.

Handledarrollen kan vara arbetskrävande och tidsödande p g a. att flera saker händer hela tiden, på samma gång. I lärande i arbete skall handledaren se till enskilda elevers behov såväl som ansvar för produktionen på företaget. Samtidigt som handledaren måste skapa betingelser för elevernas kunskapsutveckling, är den sociala kompetensen och de breda kunskaperna, en viktig del av arbetet. Handledaren måste vara uppmärksam på elevens kommunikations- och inlevelseförmåga gentemot den övriga personalen. Detta kan vara en förutsättning för att eleven skaffar sig en bättre social kompetens. Inlevelseförmåga är ett plusvärde i den framtida lärarrollen – att sätta sig in i elevernas tankar, känslor och värdegrunder är en stor konst som kan leda till framgång för handledaren.  Att leda innebär också framförhållning och att hålla kompassriktningen mot de uppsatta gemensamma målen mellan elev/handledare.  Men handledning är också en framtidsfråga på ett annat sätt. Det är viktigt att handledning utgör en grundläggande yrkesplanering d.v.s. att handledaren och eleven har kontinuerligt konstruktiva diskussioner om vilka incitamenten som finns för eleven. Handledaren måste leva upp till de mål som har satts upp i samarbete med eleven och yrkesläraren. Dessa mål skall vara tydliga för alla parter. Dessutom skall målen vara förankrade i kursplanernas nationella mål och arbetsplatsens uppsatta mål.

Öppenhet och förtroende i handledarrelationen

Det är avgörande att eleven och handledaren har ett stort förtroende för varandra. Handledaren och eleven måste kunna ställa krav på varandra, vilket kan kännas svårt om man är alltför involverad i den andras problem och bekymmer. Att vara medveten om åtskillnad mellan egna värderingar och handledarrelation är av stor betydelse för handledningens kvalitet. Det är också väsentligt att handledare och elev har en samarbetsinriktad och tydlig relation. Det kan annars hända att eleven ställs inför helt motsägelsefulla och misstroendefulla budskap. Inlärning underlättas av att eleven ges möjlighet till aktivt tänkande och reflektion. Detta ger ökade möjligheter för eleven att förstå vad som skall läras och i vilket sammanhang kunskaperna kan användas.   

   

    

Handledning inom A P U

En A P U introduktion borde vara en självklarhet för en elev. Under en sådan arbetsplatsintroduktion är det viktigt att arbetsfördelningen med specifika arbetsmoment tydliggörs. Eleven bör ha ett schema att gå efter med arbetsbeskrivningar som är anpassade till elevens arbetskapacitet och förutsättningar. Ett upprättande av en sådan arbetsbeskrivning bör ske i samråd med handledaren och yrkesläraren. Tidsutrymme för reflektion och utvecklingssamtal bör förekomma i arbetet. Arbetsplatsintroduktionen skall präglas av positiva faktorer för att eleven skall skaffa sig den yrkeskultur som är nödvändigt för att skapa arbetslust och vidare utveckling inom yrket. A P U skall vara av övergripande karaktär och elevanpassad. Den skall ta hänsyn till de breda kunskaperna med betoning på kommunikation och socialkompetens. Eleven skall få tillfälle att öva sina sociala färdigheter i praktiska situationer, t ex i form av deltagande i problemlösningssituationer samt övningar av olika slag. Eleven skall dessutom ägna sig åt yrkesträning så att lärandet går hand i hand med arbetet. Det gäller för eleven att omsätta teorin i praktiken genom att medverka i olika projektuppgifter. Skolan bör i ett tidigt skede, hitta beröringspunkter i samarbete med näringslivet för att uppmuntra till arbetsmetoder som ställer krav på eget ansvar, socialkompetens och inte minst genererar i ett lärande i arbete. Handledaren skall underlätta för eleven att uppnå framgång och inte enbart utvärdera elevens insatser.

I kontinuerlig dialog med varandra skall läraren och handledaren tydliggör sina uppdrag och synliggöra verksamheten inom A P U. Det kan gälla bl.a. att beskriva innehåll och form samt målen med A P U verksamheten. De didaktiska utmaningarna som yttrar sig i vad arbetet består av samt hur detta arbete genomförs och bedöms, skall vara tydliga för alla inblandade inte minst eleven och handledaren. A P U skall planeras utifrån kursplanerna samt ge konkreta erfarenheter av arbetslivet. Eleven måste också få veta, vilka krav som ställs på honom/henne inför A P U. Den vidgade lärarrollen innebär att yrkesläraren måste samarbeta över gränserna för att klara av de ansvarsfulla arbetsuppgifter som krävs på honom. För att lyckas med sin uppgift, måste han bilda ett nätverk med alla berörda inom samverkan skola, arbetsliv. Yrkesläraren måste vara en drivkraft för att knyta kontakter med företagen eftersom skolan vet alldeles för lite om företagande. Skolan skall synliggöra företagens verklighet och de förhållanden som gestaltar arbetet på ett företag.  Det är dessutom viktigt att företagen samarbetar med skolan för att påverka de framtida medarbetarna. Denna strategi kan vara relevant ur arbetsmarknadssynpunkt. Innehållet i A P U måste baseras på skolans och yrkeslärarens kännedom om de olika arbetsplatsernas produktion och verksamhet. Två förutsättningar lyfts fram i det avseendet för att upprätthålla ett samarbete med näringslivet. För det första måste skolan klargöra kraven som den ställer på arbetsplatserna så att ett mer pragmatiskt förhållningssätt till lärande kan utvecklas. En arbetsplats utgör en lättare inlärning och socialiseringsmiljö för eleverna. Eleven görs till en medveten agent i sitt eget lärande. Handledaren skall kunna ge personligt anpassat stöd till varje elev för att stärka elevens självförtroende samt hjälpa honom att fungera i samvaro med andra i direkt anslutning till relevanta arbetsuppgifter. Eleven utvecklar sin problemlösningsförmåga samt lär sig att ta egna initiativ. Handledaren skall vara lyhörd och förmå entusiasmera eleven i sin gärning. Handledaren skall kunna fatta snabba beslut och visa flexibilitet. Han skall erbjuda eleven meningsfulla arbetsuppgifter, anpassade efter den förmågan och det intresse som eleven har. Friutrymme och distans till arbetet är också en förutsättning för att eleven skall kunna analysera det han/hon gör och tänker på i samband med arbete. Elevens reflektion är ett led i lärande i arbete medan stress, högt arbetstempo och brist på kommunikation motverkar lärande i arbete. Handledaren måste få insikt i kursplanernas innehåll för att kunna planera, genomföra och utvärdera elevens arbetsinsats. Yrkesläraren bör ta till anspråk det friutrymmet som han har till förfogande för att utvidga samverkansformer mellan skolan och arbetslivet. Alla berörda har till uppgift att överbrygga skillnaderna mellan skola och näringsliv samt att underlätta för elevens inträde på arbetsmarknaden.

Det är omöjligt att ställa upp en fullständig mall på vad en handledare skall utföra för typ av arbete, men några punkter kan räknas upp rörande handledarens uppgifter:

·        Hjälpa eleven att se hur olika faktorer kan medverka i ett livslångt lärande

·        Rekommendera olika förhållningssätt till arbetsuppgifters genomförande för att förstärka  elevens problemlösnings- och handlingsförmåga

·        Stötta eleven i sitt yrkesval så att eleven växer snabbare med uppgifterna

·        Bidra med konstruktiva lösningar för att uppnå de mål som framgår av elevens individuella studieplan i relation till arbetet som pågår på arbetsplatsen

·        Medverka till att eleven har en klar uppfattning om ramarna som gäller för arbetet

·        Hjälpa till att knyta an till en arbetsmarknad i förändring

·        Upptäcka elevens behov i sin yrkesroll och delge med sig av sina ”livskunskaper”

·        Hjälpa eleven att dokumentera iakttagelser på arbetsplatsen så att den dokumentation kan utveckla elevens analysiska förmåga

·        Bidra till ett bättre arbetsliv med mindre ohälsa och större möjligheter till personlig utveckling och välbefinnande

 

 

 

 

Yrkesteorin i praktiken

 

Handledarens uppgift i första hand är att se till att arbetsuppgifterna anpassas efter elevernas förmåga och de aktuella kursplanerna. Att varva teori och praktik skulle innebära att varannan vecka är eleverna ute på praktik och varannan på skolan för karaktärsämnesteori och kärnämnen. Karaktärsämneskurser måste brytas ned i moment. Eleverna bokför de genomförda momenten på ett individuellt arbetskort. Det handlar om ”vad man arbetat med och hur mycket tid som lagts på respektive moment”. Handledaren är ansvarig för material, verktyg, planering och kvalitet samt att han instruerar eleven under det praktiska yrkesarbetet. Det är betydelsefullt, för att eleven skall bli intresserad av och medveten om ditt eget lärande, att det i undervisningen i skolan eller på arbetsplatsen, ges möjlighet att reflektera över, och kritiskt värdera både sitt eget och andras arbete. Metoder som fokuserar reflektion och självutvärdering skall uppmuntras. Det kan gälla loggboksanteckningar och portföljmetodik men framför allt intensifiera skrivprocessen för att lättare kunna följa och synliggöra sin egen kunskapsprocess. Handledaren och läraren får ökad insikt i elevens kunskapsutveckling och därigenom stödja och hjälpa eleven i olika situationer samt höja kvalitén på handledningsprocessen. Elevens arbetsresultat och läroprocessen som genererar i denna resultat skall uppmärksammas och betonas i större utsträckning.

Strategier för förändring

• Låt eleven, skriftligt redovisa för begreppet social kompetens som den har skaffat sig på arbetsplatsen. I kärnämnena tas upp socialkompetens eftersom denna undervisning bidrar till att ge eleven förmåga att uttrycka sig skriftligt, att tillgodogöra sig och analysera information samt att förstärka sin handlingsförmåga.
• Kartlägg och klargör för eleven de arbetsuppgifter som förekommer på arbetsplatsen så att eleven kan möta dessa arbetsuppgifter i sitt yrkesmässiga sammanhang. Det ger eleven förståelse för samband mellan arbetsuppgifter och verksamhet som helhet.
• Diskutera de etiska och miljömässiga aspekter som generella samhällsfrågor.
• Knyta samman och integrera yrkeslivets praktik med teoretisk kunskap.
• Lyft upp den sociala och kommunikativa kompetensen i en yrkesgemenskap.
• Utveckla förutsättningar och fokusera på hinder för att eleven ansvarstagande för det egna lärandet skall bli möjligt så att eleven upplever utbildningen ur helhetsperspektiv samt når målen.

                                                                          

Yrkesdidaktik                                                                  Kalmar i april 2001

Jacky Mauduit

                                                          Moment 5

Strategier för samverkan och kvalitetssäkring

Indikator

En indikator är en signal som kan känna igen olika faktorer eller ett medel för att påvisa olika faktorer. Det kan bidra till att underlätta eller försvåra olika arbetsuppgifter såsom reflektionstänkande i arbete. Dessa indikatorer kan exempelvis beskrivas som  svåra arbetsuppgifter eller ett uppdrivet arbetstempo som yttrar sig i frustration. Det innebär att vederböranden får inte möjlighet att utvecklas i brist på egna reflektioner före, under eller efter ett arbete. Indikatorer eller förhinder specifika för reflektionstänkandet ges inte tillfälle till att begrunda hur man har gjort, vad man har tänkt på vid utförandet av olika handlingar och hur man lär sig huvudtaget.

Det som Vi måste diskutera och vidare utveckla i lärararbetslagen är vilka organisatoriska och gemensamma arbetsuppgifter kan gynna och utveckla lärandet i arbetet? De kulturella företeelserna är viktiga indikatorer för ett enhetligt lärande. Om elever lär sig värdegrunder och normer som kännetecknar yrket som de vill ägna sig åt, ytterligare indikatorer för i detta fall yrkesnormer, kommer inlärningen att vara mer effektiv och värdefull. Dessutom är indikatorer såsom tillit, förtroende, inlevelseförmåga o s v viktiga egenskaper för ett progressivt lärande i arbete och för att upprätthålla kontinuerliga diskussioner mellan handledaren och eleven. Detta kan vara en bra grund till lärandeprocesser i arbete. Det gäller i första hand att fokusera mycket på tankar och idéer kring lärande i arbete för att sedan säkra ett kvalitetstänkande.  Stöd för pedagogiskt arbete hos lärarna är en förutsättning för att yrkesutbildning skall bli ännu mer attraktiv samtidigt måste man förstärka samarbetet mellan beslutfattaren och näringslivsrepresentanter.

Hur man lär sig i ett helhetsperspektiv är en viktig fråga. Sammanhang och samspel mellan arbetsuppgifter och lärande måste lyftas fram. Aktörerna skall vara uppmärksamma på elevernas förhållningssätt till lärande. Den problembaserade undervisningen, målen och elevinflytandet skall prägla verksamheten och därmed skapa trivsel.

Aktionsforskning och aktions lärande är metoder som leder fram till större förståelse för handlingar . Det skall vara självreflekterande och iakttagande. Man måste förstå sin egna handlingar, reflektera över dem förr och efter och planera för utveckling av dem. Det handlar om planeringsarbete, handlingsplan, agerande, observationer i fortlöpningsarbetet, fortsatta diskussioner och nya arbetsformer för lärare och elever i sökande av kunskaper, utvärdering och kontroll som utgör grunden för vidare utveckling.

Kvalitetssäkring

Kvalitet:

Ett objekts goda egenskaper.

Uppfyllda krav enligt specifikation.

I skolan innebär termen att man utgår ifrån de mål och krav som gäller för verksamheten samt de villkor och förutsättningar som gäller för verksamhetens området.

Kvalitetsredovisning

• Bedömning av verksamhetens måluppfyllelser.
• Förslag på ökning av måluppfyllelser.
• Viktiga underlag för att höja insyn och jämförelser för att påverka utvecklingsdiskussionerna.

Mål att sträva mot den önskade kvalitetsutvecklingen. Den grundläggande inriktningen som skolans arbete skall ha.

Mål att uppnå: i vilken utsträckning eleverna når eller överträffar målen.

Kvalitet i skolan. Vad är det?

Samlingsbeteckning för hur väl verksamheten uppfyller nationella mål.

Svarar mot nationella krav och riktlinjer.

Uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer förenliga med de nationella målen samt kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar.

Kvalitet handlar om elevens resultat och inte om de värdegrunder som skolan skall arbeta med och för. Hur ”duktig” eleven är skall gå före hur ”god” medborgare eleven är, i en kvalitetsbedömning av skolan och elev. Trots allt är ”medborgarkunskap” betydelsefull i dagens arbetsmarknadsutveckling. Det ställer större krav på eget ansvar, självständighet i plattare organisationer, tolerans och självtillit i kommunikation med andra samt positiv inställning till samarbete med andra. Hur skall skolan förhålla sig till de värdegrunder och förhållningssätt som eleverna skaffar sig och som strävar mot läroplanernas mål.

För att förstärka läroprocessen hos eleven krävs framför allt att eleven känner ansvar för sin egen läroprocess. Dessutom skall eleven vara medveten om sitt eget sätt att minnas, lära in, förstå, organisera och lösa problem. Samtidigt skall skolan som lärande organisation vara medveten om dessa lärprocesser och ständigt fokuserar på lärandet kontra elevernas behov och inte minst kontra arbetslivet. En hög kvalitet på utbildningarna är en framgångsfaktor för att hävda sig nationellt och internationellt. Konkurrensen blir drivkraften för en ständig utveckling och utvärdering En annan kompetens än endast lärarutbildad personal i lärprocessen är nödvändig. Näringslivet kan tillföra skolan spetskompetens. En egen profilering av skolan bidrar till en tydligare utbildning, specifik för ortens näringsliv, miljö och kultur samtidigt som lärarna rekryteras efter skolans profil, vilket medför att uppdraget blir tydligare.  

Förslag på medel och faktorer som kan vara betydelsefulla för att förlägga läroprocessen hos eleverna. Hur skall Vi förändra arbetssätten för att sträva mot en lärande organisation och skapa en högre kvalitet i elevernas arbete. Vilka metoder behöver förbättras och utvecklas för att nå dessa mål. Undervisningen är till för att väcka och underhålla elevernas nyfikenhet härigenom ge dem lust att lära på kort och lång sikt. Ett undersökande och analyserande arbetssätt kan förse dem med den motivation och nyfikenhet som krävs för att hålla lärandet vid liv. Det reflekterande samtalet och det reflekterande skrivandet samt växlingen däremellan, utgör viktiga utmaningar för lärarens och elevens arbetsmetoder. Eleven måste få större hjälp och stöd för att ha förmågan att reflektera över sin inlärning och kunskapsutveckling. Han måste inse att det är betydelsefullt om han skall kunna utvecklas. Det gäller att våga förändras och pröva metoder som fokuserar på reflekterande arbetssätt. Loggboksanteckningar och portföljmetodik är relevanta metoder för detta arbete. Det handlar om dokumentation, information, samtal och samarbete kring sitt eget lärande. Bättre insikter om självkritik hjälper till att värdera andras arbete och skapar harmoniska förutsättningar för problemlösningar. Både läraren/handledaren och eleven får därigenom en ökad insikt om var i kunskaps- och färdighetsprocesser eleven befinner sig, vilket i sin tur säkrar ett kvalitetstänkande och skolans utveckling. Kvalitetsarbete är till för eleven i första hand. Politikerna, ledarna och lärarna skall däremot gestalta förutsättningar för detta kvalitetsarbete.  

Både parter lärare och elev skall vara överens om kvalitetsnivån i relation till de uppsatta målen. Portfolio är en bestående produkt som eleven kan återkomma till. Det baseras på relevanta faktorer utifrån pedagogiken och elevens villkor. Det utgörs av beskrivningar, observationer, frågeställningar, analyser, bearbetningar och problemlösningar. En annan fördel med detta är att eleven uppmärksammas och blir sedd. Den mänskliga resursen som eleven utgör tas till vara och förstärks samtidigt som läroprocessen blir relevant ur pedagogisk synpunkt. Portfolio är en metod för att planera, genomföra och följa upp sitt eget arbete så det lämnar utrymme för självreflektion om hur man lär. Eleven vet vad han befinner sig i sin egen utveckling samtidigt som det underlättar för lärarens fortsatta planering. Det individualiserande och målrelaterade arbetet som portfolio leder till, förser eleven med självkänsla och ökar hans ansvarstagande gentemot sig själv och sin omgivning. Eleven känner sig berört av sina egna arbetsuppgifter och befinner sig alltså i centrum.

Andra kännetecken (indikatorer) för kvalitetsegenskaper för en skola kan beskrivas i olika verksamhetsplaner såsom den lokala arbetsplanen (rektor), skolplanen (kommunen) för att kontrollera kvalitén. Härigenom skall det anges vilka åtgärder som vidtagits för att kontinuerligt förbättra kvalitén. Dessa kontrollåtgärder skall ställas i relation till regeringens utvecklingsplan och skolverkets allmänna råd (1999:1) om kvalitetsredovisning. Det visar sig att kommunerna inte tar sitt fulla ansvar rörande kvalitetsredovisningen. Det konstateras att det finns brister i detta förutom att utvärderingarna inte ställs i relation till skolplanens mål. Kvalitetsredovisningen kan utgöra viktiga impulser för att beskriva det fortsatta arbetet med det mål och resultatstyrda verksamheten som skolan representerar

Brister i kvalitetsredovisningen kan bero på faktorer som ansvarsfördelning, målformulering, målprioritering och relevant dialog d.v.s. vilket uppdrag varje enhet eller arbetsgrupp har i utvärderings- och uppföljningsarbetet. Det är viktigt att skapa klarhet om arbetsgruppens sammansättning, kompetens, resurser och befogenheter. Arbetsgruppen pedagogiska idéen ligger till grund för val av arbetssätt och ge ett bättre utfall än om besluten skulle komma uppifrån. Förutsättningar för realistiska handlingar ligger i relation till varandra. Effekten av hur arbetsgruppen tolkar intentioner och vilka förväntningar gruppen har med det fortsatta arbetet ger ett bättre resultat.

Utvecklingsplan för alla skolor och kommuner skall årligen göra kvalitetsredovisningar.

Nationella kvalitetsgranskningar av skolan skall göras av statliga utbildningsinspektörer.

En vidare utveckling av nationella indikatorer och kvalitetsmått skall göras.

Utvecklingen av indikatorer och kvalitetsmått inte får innebära en ökad uppgiftsskyldighet för kommunerna.   

Ykespedagogik, 41-50                                                                        Kalmar 02-09-28

Jacky Mauduit                                                                                                                                  Kursledaren

                                                                                                                                                        Urban Nilsson

Utvärdering

Min egen dokumentation av de problemområden som kursen har tagit upp har varit värdefull för mig, eftersom jag har blivit mer medveten om vad lärarrollen innebär i nu läget. Tyvärr har allt detta blivit en pappersprodukt utan vidare förankring i vardagslivet eftersom jag inte är verksam som lärare för tillfället.

Dessa förändringar kan vara alltifrån nya arbetsmarknadsbehov, insikt om breda kunskaper, beskrivning av skolan som lärande organisation ur helhetsperspektiv till  utveckling av strategier för att uppnå en högre kvalitet, utformning av APU utbildning och anpassning till den "nya" lärarrollen.

Kursens innehåll har varit relevant och väl genomförd. Jag tycker att den utgjorde en blandning av olika aktiviteter som ledde till ett spännande resultat.

Jag har saknat den direkta kontakten med kolleger från andra skolor för att få tips och idéer om hur man bättre kan anpassa sig till den nya lärarrollen. Dessutom har det varit magert med nya perspektiv på lärande och hur man forskar i skolan för att lättare kunna bedriva utvecklingsarbete.

Till slut, undrar jag om det fortfarande finns möjligheter att tillgodogöra sig dessa pöäng inom kursen pedagogik 20p. intervallet 41-60. Skulle jag kunna exempel vis skriva en uppsats om 10 poäng? Problemställningar som skulle kunna vara aktuella för min del är följande:

·                    Fördjupning om undervisning och perspektiv på lärande.

·                    Handledningsprocessen inom APU respektive för lärarstudenter.

·                    Behov av Ky-utbildning inom "matkultur".

·                    Utvecklingsarbete inom didaktik ur kulturella synsätt.

Hälsningar!

Copyright: Jacky Mauduit