Målet med matlagning, är att sträva efter en kombination av klassiska och moderna anrättningar som är konstnärligt tillagade men ändå enkla med dekorativt utseende. Kockyrket förenar alltså mat intresse med skapande fantasi. Arbetet är dessutom tekniskt avancerat vad gäller att tillämpa de grundläggande matlagningsmetoderna, att behärska råvaruhantering och ekonomiska beräkningar samt att ha en känsla för timning och organisation. Arbetsuppgifterna varierar beroende om man arbetar i ett traditionellt eller hög rationaliserat kök. Problemlösningarna kan vara båda kvalitativa eller kvantitativa.
Ett restaurangkök är unikt som produktionsenhet eftersom där pågår dels produktion och dels direkt försäljning. Det ställer stora krav på organisatorisk och initiativförmåga. Kocken ställs dagligen för nya problemlösningar för att klara kökets mångsidiga uppgifter i och med råvarornas skiftande kvalitet, matgästernas olika värderingar och uppfattningar samt anrättningarnas variation. Eftersom köksarbetet är ett flöde av råvaror och produkter som skall beredas, tillagas, presenteras och serveras behöver dessa moment utföras i lag med ett gemensamt bestämt mål i sikte: Nöjda gäster. Varje medarbetare utför någon del av det som skall generera i ett slutresultat (maträtt, måltid). För att processen (matlagning) och försäljningen (servering) skall löpa i varandra måste det finnas ett gott kommunikationsnät där relationerna mellan medarbetarna prioriteras för hela arbetsförloppet i ett senare skede. Detta kräver en rak och saklig kommunikation i förloppets alla delar när det händer så mycket på en gång omkring en. Ett arbetslag har större kapacitet och kunskap än en enskild person, relativt sett och det är denna fenomen som skall utnyttjas i köksarbete.
Målsättningen är nöjda gäster men ofta är det kunder som inte upplever det så och gäster som uttrycker sitt missnöje. Det mänskliga samspelet sätts på prov. Det är verklighetsuppfattningar och situationer som är avgörande för att ge gästen en total upplevelse av exempel vis en måltid. Måltidsyttringar skall lyftas fram för att skapa gynnsamma helhetsperspektiv. Det gäller att gestalta stämningen, produkten, rummet, mötet och styrsystemet.
Det visar sig att kvalitén är lättare att skaffa sig än serviceförmåga, och därför är kundservice en mycket viktig punkt i frisöryrket i framtiden. Socialkompetens är en vidgad del av kundservicen och där måste man fördjupa kunskaperna i utbildningen till frisör. Ungdomen av idag har en relativt god social kompetens, mycket beroende på alla TV program som enbart handlar om relationsproblem. Eftersom det är dominans av kvinnor inom frisöryrket, borde det vara lättare för dem att utöva den sociala kompetensen. Kvinnorna förmodas vara skickligare än män på det området.
Kocken och servitrisen måste anpassa sig till dagens förändringar som är en följd av internationaliseringen, andra upplevelser av restaurangbesök, avskaffningen av motboken och annorlunda restaurangkultur. Kocken skall också tillfredsställa gästens behov och önskemål.
Det kan handla om produktkvalitet såsom hygienen, råvaran och beredningen. Det kan också uttrycka sig i etisk kvalitet som kan vara präglad av kultur, den allmänna, den regionala och personliga uppfattningen. Kocken måste sätta gästerna i centrum. Han måste uppmärksamma de ovannämnda faktorerna som påverkar gästens helhetsupplevelse. Jag kan konstatera att attitydförändringar till yrket och restaurangbesöket ur gästens synpunkt, ungdomens intresse för restaurangnäringen, det växande kostintresset för mat – myter – hälsa och uppmärksamheten massmedialt och regionalt har inneburit att kocken har blivit mycket mer kvalitetsmedveten. Kocken har satt maträtten i ett större sammanhang som matkulturen gestaltar. Med detta, menas allt från matens beredning, tillagning, servering och intagande samt de tankar och föreställningar om mat som delas av människor och grupper. Ur kursen matkultur. 10 p vid Umeå Universitet.
Målet med matlagning, är att sträva efter en kombination av klassiska och moderna anrättningar som är konstnärligt tillagade men ändå enkla med dekorativt utseende. Kockyrket förenar alltså mat intresse med skapande fantasi. Arbetet är dessutom tekniskt avancerat vad gäller att tillämpa de grundläggande matlagningsmetoderna, att behärska råvaruhantering och ekonomiska beräkningar samt att ha en känsla för timning och organisation. Arbetsuppgifterna varierar beroende om man arbetar i ett traditionellt eller hög rationaliserat kök. Problemlösningarna kan vara båda kvalitativa eller kvantitativa.
SvaraRaderaEtt restaurangkök är unikt som produktionsenhet eftersom där pågår dels produktion och dels direkt försäljning. Det ställer stora krav på organisatorisk och initiativförmåga. Kocken ställs dagligen för nya problemlösningar för att klara kökets mångsidiga uppgifter i och med råvarornas skiftande kvalitet, matgästernas olika värderingar och uppfattningar samt anrättningarnas variation. Eftersom köksarbetet är ett flöde av råvaror och produkter som skall beredas, tillagas, presenteras och serveras behöver dessa moment utföras i lag med ett gemensamt bestämt mål i sikte: Nöjda gäster. Varje medarbetare utför någon del av det som skall generera i ett slutresultat (maträtt, måltid). För att processen (matlagning) och försäljningen (servering) skall löpa i varandra måste det finnas ett gott kommunikationsnät där relationerna mellan medarbetarna prioriteras för hela arbetsförloppet i ett senare skede. Detta kräver en rak och saklig kommunikation i förloppets alla delar när det händer så mycket på en gång omkring en. Ett arbetslag har större kapacitet och kunskap än en enskild person, relativt sett och det är denna fenomen som skall utnyttjas i köksarbete.
Målsättningen är nöjda gäster men ofta är det kunder som inte upplever det så och gäster som uttrycker sitt missnöje. Det mänskliga samspelet sätts på prov. Det är verklighetsuppfattningar och situationer som är avgörande för att ge gästen en total upplevelse av exempel vis en måltid. Måltidsyttringar skall lyftas fram för att skapa gynnsamma helhetsperspektiv. Det gäller att gestalta stämningen, produkten, rummet, mötet och styrsystemet.
Det visar sig att kvalitén är lättare att skaffa sig än serviceförmåga, och därför är kundservice en mycket viktig punkt i frisöryrket i framtiden. Socialkompetens är en vidgad del av kundservicen och där måste man fördjupa kunskaperna i utbildningen till frisör. Ungdomen av idag har en relativt god social kompetens, mycket beroende på alla TV program som enbart handlar om relationsproblem. Eftersom det är dominans av kvinnor inom frisöryrket, borde det vara lättare för dem att utöva den sociala kompetensen. Kvinnorna förmodas vara skickligare än män på det området.
Kocken och servitrisen måste anpassa sig till dagens förändringar som är en följd av internationaliseringen, andra upplevelser av restaurangbesök, avskaffningen av motboken och annorlunda restaurangkultur. Kocken skall också tillfredsställa gästens behov och önskemål.
Det kan handla om produktkvalitet såsom hygienen, råvaran och beredningen. Det kan också uttrycka sig i etisk kvalitet som kan vara präglad av kultur, den allmänna, den regionala och personliga uppfattningen. Kocken måste sätta gästerna i centrum. Han måste uppmärksamma de ovannämnda faktorerna som påverkar gästens helhetsupplevelse. Jag kan konstatera att attitydförändringar till yrket och restaurangbesöket ur gästens synpunkt, ungdomens intresse för restaurangnäringen, det växande kostintresset för mat – myter – hälsa och uppmärksamheten massmedialt och regionalt har inneburit att kocken har blivit mycket mer kvalitetsmedveten. Kocken har satt maträtten i ett större sammanhang som matkulturen gestaltar. Med detta, menas allt från matens beredning, tillagning, servering och intagande samt de tankar och föreställningar om mat som delas av människor och grupper. Ur kursen matkultur. 10 p vid Umeå Universitet.